Samarbete ska bredda Chalmers kunskap om genus och teknik

– Det här är kunskap som efterfrågas av företagen, och som behövs om Chalmers ska fortsätta ligga i framkant i teknikutvecklingen, säger Lisa Lindén, docent i genus och teknik.

Genus, vad har det med teknik att göra? Frågan dyker upp då och då, även om Chalmers forskargrupp inom genus och teknik tycker att medvetenheten om ämnets betydelse har ökat.

– Det här området handlar inte om män, kvinnor och statistik, det handlar om hur vi skapar och uppfattar teknik. För teknik är inte frikopplat från samhället: det finns en manlig norm, en avgränsad syn på vad teknik är. När vi ökar kunskapen och medvetenheten om detta, då kan vi bli ännu mer relevanta och skapa mer inkluderande teknik, säger forskarna Catharina Landström och Lisa Lindén.

De arbetar båda på Chalmers avdelning för teknik, vetenskap och samhälle, vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, där en av Sveriges främsta forskningsmiljöer inom genus och teknik har byggts upp. Idag har gruppen ett stort nätverk, både i Sverige och internationellt, och driver flera uppmärksammade forskningsprojekt och utbildningar inom området.

Viktig kunskap för hela Chalmers

Nyligen ordnade gruppen ett symposium om genus och teknik, finansierat av Genie: Chalmers storsatsning på jämställdhetsarbete. Syftet är att visa vad gruppen arbetar med, diskutera ämnet och skapa fler kontaktytor inom Chalmers.

Lisa Lindén ser stora möjligheter att öka samarbetet med resten av universitetet. Det skulle skapa fler perspektiv inom området och göra att fler kan dra nytta av gruppens nätverk och kompetens, anser hon.

– Det här är inget slutet område eller särintresse. Det är kunskap som behövs, och som angår alla kollegor.

Hon får medhåll av Catharina Landström.

– För oss ingår genus som en självklar analysdimension i studier, och det ser vi att andra också kan använda. Vad händer till exempel om du som logistikforskare tar in ett genusperspektiv i studier av logistikkedjan? Vi tror att en ökad medvetenhet om genus och teknik kan skapa mervärde inom många forskningsområden, och innebära att vi kan utbilda ännu bättre ingenjörer, säger hon.

Genus påverkar teknikens innehåll

Båda påpekar att det finns mycket forskning om hur teknik blir exkluderande när design och tekniska lösningar skapas för, eller utgår från, män. Som när verktyg och arbetskläder utformas med män som typiska användare, eller när bilars säkerhet testas med krockdockor som utgår från en genomsnittlig mans vikt och längd.

Även inom artificiell intelligens är ett genusperspektiv viktigt eftersom AI-systemen påverkas av hur datainsamling och utformning av algoritmerna sker – och därmed riskerar att spegla samhällets könsstereotyper eller könsdiskriminering. Lisa Lindén, som forskar om genus inom medicinsk teknik, pekar också på problemet med medicinska studier och kunskap om sjukdomar som främst bygger på data från män.

– På Chalmers bedrivs mycket fantastisk forskning, men om vi ska fortsätta vara relevanta och ligga i teknikutvecklingens framkant behövs kunskap om hur genus och teknik samspelar och påverkar teknikens design och innehåll.

Enligt Catharina Landström märks det att industrin efterfrågar kunskapen.
– Och vinsterna är många. Det syns inte minst i den senaste Allbrightrapporten, som visar att jämställda bolag ofta har en bättre lönsamhet.

Vill bredda arbetet

Även om de tycker att Chalmers har ett bra arbete för att öka jämställdheten inom organisationen är det tydligt att frågor om genus och teknik kan vara svåra att ta till sig.

– Att öka andelen kvinnor på fakulteterna och utbildningarna är viktigt, och det finns många bra diskussioner om jämställdhet kopplat till organisationsfrågor, studiemiljöer och bemötande. Men ett genusperspektiv på teknikens innehåll är en större utmaning. Vi behöver arbeta brett med det här området över hela Chalmers, och här hoppas vi i genus och teknik-gruppen kunna bidra, säger Lisa Lindén.

 

Mer om genus och teknik-gruppen på Chalmers

I gruppen pågår forskning om genus och teknik kopplat till en mängd områden, bland annat digitalisering, klimat, klimatförnekelse, energi och medicin.

Några av medarbetarna är:
Martin Hultman, docent i vetenskapsteknik och miljöstudier
Anna Åberg, forskare och teknikhistoriker
Kai Lo Andersson, doktorand som följer Genie-projektet på Chalmers
Lisa Lindén, docent i genus och teknik
Catharina Landström, docent i vetenskapsteori
Anna Grzelec, gästforskare

Exempel på projekt:

• Empowering all. Gender in policy and implementation for achieving transitions to sustainable energy
• Genus i Chalmersutbildningarna: Hur, när och var?
• Gendered sustainability: Norm-critical explorations of energy practices for everyday transitions
• Implementing HPV vaccination for all children in Sweden: gender equality and sexual health among young people

Läs mer om Chalmers jämställdhetssatsning Genie

Symposiet Equality and Technology genomfördes den 28 februari