Ny datafabrik ska stödja havsinnovation

Bild 1 av 1
Ocean Data Factory

​Havet är djupt – men inte tillräckligt utforskat. Något Chalmersprofessorn Robin Teigland vill ändra på i samband med projektet Ocean Data Factory. Vad som i grunden startade som en idé för att skapa Sveriges första databas för havsrelaterad forskning, har nu utvecklats till en hel datafabrik för att stödja och utveckla innovation inom den marina miljön.

​Havet täcker mer än 70 procent av jordens yta, men människan har bara utforskat fem procent. I det nylanserade projektet Ocean Data Factory startar Robin Teigland, Chalmers tekniska högskola, i samarbete med Torsten Linders på Göteborgs universitet, Sveriges första havsdatabas som lägger fokus på innovation.
 
I ett samtal med Torsten Linders, Göteborgs Universitet, diskuterade Robin Teigland om hur viktigt havsbaserad innovation är. Och att det fanns en stor utmaning i hur man skulle få tillgång till den data som krävs för att innovation ska kunna växa.

– Havet är nästa grej – the Blue Economy. Det är en växande verksamhet och i Sverige finns det för lite förståelse för vilka möjligheter som finns därute. Både ur ett forskningsperspektiv men även i vad för projekt exempelvis regeringen väljer att finansiera, säger Robin.
 
Vid främst kustländer utanför Sverige kan man se att fler typer av havsdatabaser har skapats. Exempelvis i USA, Norge, Canada – men ännu inte i Sverige. Vilket blev den första drivkraften till varför Torsten och Robin startade igång projektet.
 
– Vi vill uppmuntra till verktyg som underlättar transformationen från data till innovation. Därför är detta inte bara en databas eller en portal som i andra länder där du hittar informationen – det är en fabrik där du får chans att förvandla data till innovation, berättar Robin.
 
Hon trycker på ironin i att vi idag vet mer om planeten Mars än vad vi vet om jordens egna hav. Men hon ser stora möjligheter i det faktum att havsutveckling och innovation har börjat sprida sig in i vår vardag mer och mer. Och att man idag måste ha havets kritiska tillstånd i åtanke. Hon tror även på många användningsmöjligheter och att havet kan vara en stor resurs till energi, matproduktion, och havsutveckling.
 
– Vi vet inte vad som finns därute. Vilka arter det finns, hur de interagerar, hur de påverkar människan eller hur de påverkas av klimatförändringar? Tänk om botemedlet för cancer eller en stor energiresurs finns därnere? Möjligheterna är stora.
 
– Havsdata börjar göra mer och mer nytta in i olika branscher, exempelvis inom transport, havsodlingar, hälsovård, energi. Hur kan vi bidra till havsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv?
 
Genom databasen hoppas man få tillgång till olika typer av information, främst information som kan berätta om havets hälsa. För att kunna nå vad man behöver mäta, säger Robin att man först måste veta vilket problem som behöver lösas.
 
– Monitoring är ett väldigt intressant område, alltså havets hälsa. Därför har vi gjort det till vårt första user-case där vi ska undersöka vad man behöver mäta för att få fram den informationen: är det Ph-värde, temperatur, höjd? Vi måste först etablera problemet – vilket är varför vi bland annat kommer samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten.

Från öppen data till innovationsfabrik

Det startade med en workshop runt öppen data från havet. Strax började planering för en skapa en gemensam platform för att dela kompetens. Torsten berättar att Robert Rylander (RISE) och han redan hade hunnit komma en bit in i planeringen av projektet och hade byggt på tidigare och pågående projekt inom marin innovation– och när han träffade Robin på en workshop såg han möjligheten till ett samarbete.

– Jag insåg att med henne skulle projektet lyftas ytterligare. Robin bidrar till en hög profil inom innovation och digitalisering samt har en konsekvent koppling till hållbarhet – inte minst inom marina nätverk, säger Torsten Linders.
 
Både Robin och Torsten trycker på att det finns olika portaler i världen som kan bidra med havsbaserade data. Torsten menar dock på att den största utmaningen är bristen på kompetens runt själva användandet av marina data. Ju mer forskningen använder data som redan finns desto mer kan man se vad som saknas. 
 
– En ökad och innovativ användning av existerande data kommer bidra till insamling av mer data. Och om vi kan öka användningen av data som redan finns, kan vi motivera insamlandet av nya data, säger Torsten.
 
Robin trycker även på att en stor del av projektet handlar om samarbetet över gränser och säger att man i Sverige ska kunna få möjligheten att ligga i framkant när det gäller havsinnovationer.
 
– Sitter du i Sverige och forskar vill du i första hand ha tillgång till en svensk portal som kan ta dig vidare. Internationella portaler har inte svenska data tillgänglig från exempelvis SMHI eller Havs- och vattenmyndigheten. Det är data som är lokal och unik här, och är viktig för svenska innovationer.

En framtid av blå innovation

Datafabrikens övergripande mål är att skapa ett lärande kring användandet av data från havet, enligt Torsten Linders.
 
– En hållbar förvaltning av den marina miljön kräver kunskap på en nivå som vi idag saknar. Och det som begränsar oss är tillgången till faktiska mätningar från havet. Mer resurser räcker inte, bara innovation kan uppnå detta.
 
Robin Teigland är spänd inför alla nya innovationer hon hoppas projektet ska leda till och hoppas att det ska leda till att sätta inte bara Chalmers men även Sverige på kartan för havsbaserad innovation. Samtidigt som hon vil att man ska ta vara på utvecklingen på ett mer hållbart sätt.
 
– Hållbarhet för mig är en jätteviktig del. Det genomsyrar projektet.
Vi har gjort så mycket på land – men havet är the unexplored frontier. Det är först nu vi har kunnat börja med detta. Vi har inte haft verktygen, uppkopplingen eller ens intresset tidigare. Nu när det finns, finns även oändligt med möjligheter. 

FAKTA: Att samla in och säkerställa data

För att samla in data från ett så brett perspektiv som möjligt planerar man att ta hjälp från tre olika datakällor. Dels öppna källor som exempelvis data från miljöövervakning och data från satelliter via exempelvis SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). En annan källa kommer vara projektets partners där Chalmers och GU valt att samarbeta med olika aktörer som exempelvis RISE (Research Institutes of Sweden), Havs- och vattenmyndigheten, SND (Svensk Nationell Datatjänst) och många fler.
 
Den sista datakällan kommer vara att under projektets gång skapa egen data. Dels genom att processa existerande data för AI-lösningar och även i en viss omfattning genomföra egna mätningar. En förhoppnings hos Robin Teigland är att samarbeta med ett företag som utvecklat fram smarta surfbrädor som mäter olika data från havet medan man surfar. Det skulle innebära att få möjligheten till att skapa ett verktyg för att analysera hur mycket mikroplast det finns i ett visst vattenområde. Idag måste man föra in testerna på land vilket gör att man ännu inte vet hur testerna skulle påverkas. Robin trycker på hur viktigt data skulle vara i en sån situation, och för att kunna skapa ett sådant verktyg.

Läs mer om projektet

Ocean Data Factory Sweden leds av professor Robin Teigland från Chalmers Tekniska Högskola. Koordinator för projektet är Torsten Linders på Göteborgs Universitet.
 
Projektet startade i juli 2019 och planeras vara en arena för kompetensbyggande och innovation inom den marina miljön. ODF Sweden är en del av Vinnovas satsning på datalabb som ska snabba på utvecklingen inom AI. För mer information om projektet och deltagande partners, gå till www.oceandatafactory.se eller https://scootech.se/odf/ 

Robin Teigland
  • Professor, Entrepreneurship and Strategy, Teknikens ekonomi och organisation

Skribent

Hiba Fawaz