Kan Andrée-expeditionens saknade kärleksbrev äntligen hittas?

Under Andrées olycksdrabbade polarexpedition 1897 ska Nils Strindberg, som deltog i expeditionen, ha släppt en liten burk på ön Fuglesongen när besättningen passerade i sin vätgasballong ”Örnen”. I burken fanns ett avskedsbrev till fästmön Anna Charlier. Trots eftersökningar på Fuglesongen har burken aldrig hittats. Ny forskning visar att den av misstag kan ha släppts på fel ö. 

Ballongen Örnen startar
"Örnen" strax efter start. Fuglesongen och Klovningen syns till vänster om ballongen. (foto: okänd)

Det är en tvärvetenskaplig forskargrupp med Björn Lantz på Chalmers tekniska högskola, läkaren och författaren Bea Uusma vid Karolinska Institutet och meteorologiprofessorn Michael Tjernström vid Stockholms universitet som presenterar hypotesen med hjälp av nya analyser och omtolkningar av tidigare uppgifter. 

Det var den 11 juli 1897 som ingenjörerna Salomon August Andrée, Knut Frænkel och den unge Nils Strindberg startade från Danskön på nordvästra Svalbard med vätgasballongen Örnen. Den innovativa expeditionen gick snett redan från start. Först mer än 30 år senare återfanns kvarlevorna av besättningen.

Kort efter att ballongen lyfte ska Nils Strindberg ha släppt den lilla burken med brevet till sin fästmö Anna Charlier, när de passerade över ön Fuglesongen (tidigare Vogelsang). Strindberg skrev själv i sin dagbok: ”Min burk med afskedsord till Anna kastades på Vogelsang”. 

Trots minst en gedigen eftersökning har burken aldrig återfunnits. Forskarna tror nu att Strindberg kan ha misstagit sig om platsen.

– Vi kan visa att ballongen definitivt tog en betydligt mer påtaglig sväng österut en dryg halvtimme efter start än vad man tidigare har trott, säger Björn Lantz på Chalmers. 

– Troligen passerade ballongen inte bara över ön Fuglesongen utan även över ön Klovningen, som ligger strax öster om Fuglesongen. Vi visar också varför detta skeende var rimligt, rent meteorologiskt. Utifrån detta, tillsammans med nya analyser av Nils Strindbergs originalanteckningar från ballongflygningen, och det faktum att ballongen passerade området över de nämna öarna inbäddad i ett tjockt moln – och därmed helt utan sikt – visar vi att det är tänkbart att burken med Strindbergs sista meddelande till fästmön kan ha kastats på Klovningen istället för på Fuglesongen.

Karta över den möjliga flygrutten.
Karta över den möjliga flygrutten. (kartunderlag: Norsk Polarinstitutt, bearbetad av forskarna)

Hypotesen innebär nya möjligheter att hitta burken med ett utökat sökområde. En riktad sökinsats på ön Klovningen (”kluven klippa”) kan vara ett lovande nästa steg för att äntligen kunna lösa mysteriet.

Björn Lantz, som själv har besökt området tidigare, berättar att öarna präglas av en karg och stenig miljö som är typisk för Arktis. Landskapet domineras av branta klippor och steniga strandremsor. Utöver mossor och lavar finns mycket lite växtlighet.

Hur stor är sannolikheten att på en sådan här plats kunna hitta och sedan tyda meddelandet?

– Det är mest en fråga om hur noga man letar, menar Björn Lantz. Finns burken kvar – vilket vi tror – och inte har förstörts av tidens tand – vilket vi inte tror – så bör den kunna hittas om man sätter in tillräckliga resurser.

– Men det är förstås inte rimligt att lägga mycket stora resurser på detta. Meddelandet, om det hittas, kommer nog knappast att bidra till att lösa någon av de andra gåtor som återstår kring expeditionen. Strindberg skulle ju egentligen ha kastat burken med meddelandet på Amsterdamön bara minuter efter start, vilket han dock glömde enligt egen utsago, så han bör ha skrivit det redan före avfärden.

Vad skulle du önska att det står i meddelandet? 

– Det vore intressant om där fanns något som gav en antydan om deras målsättning. Det har ju diskuterats på vissa håll om Andrée fortfarande hade som mål att försöka nå Nordpolen, eller om han kanske hade bestämt sig för att vara nöjd med att ”bara” flyga ballongen en bit norrut för att sedan landa och återvända med slädar över isen, säger Björn Lantz.

 

Nils Strindbergs dagboksanteckning.
Nils Strindbergs dagboksanteckning. Se särskilt punkt ”29”. (bild via Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi)

Mer om de nya analyserna

Forskarnas slutsats bygger huvudsakligen på tre olika typer av analyser i samverkan:

  • En bild ritad av en åskådare på startplatsen på Danskön som visar i vilka riktningar han kunde se ballongen vid olika tidpunkter under flygningen, tillsammans med annan förstahandsinformation från åskådarna vid starten.
  • En omgjord analys av Strindbergs noteringar från ballongflygningen som ger vissa nya insikter kring passagen av öarna, och dessutom påvisar flera fel i hur noteringarna tidigare har tolkats av andra forskare.
  • En meteorologisk analys som verifierar att det är fullt rimligt att ballongen gjorde den uttalade svängen österut över öarna.

Mer om den vetenskapliga publiceringen

Den vetenskapliga artikeln ”The lost message of Nils Strindberg: Re-examining an 1897 Andrée balloon expedition mystery” är skriven av Björn Lantz, Chalmers tekniska högskola, Bea Uusma, Karolinska Institutet, och Michael Tjernström, Stockholms universitet, och har publicerats i polarforskningstidskriften Polar Record, Cambridge University Press.
https://doi.org/10.1017/S0032247424000196 

 

Se tidigare webbnyheter om Björn Lantz forskning kring Andrée-expeditionen: 
Coreoliseffekten kan ha vilselett Andrées polarexpedition (video)
Polarfararen Andrée kunde ha överlevt färden över isen

Läs också Björn Lantz blogg om expeditionen

Björn Lantz
  • Biträdande professor, Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation

Skribent

Daniel Karlsson