Stefan Molnars doktorsavhandling undersöker värderingarnas och värderandets roll i utvecklingen av stadsmiljöer så som gator, torg, parker och grannskap. De politiker, arkitekter, fastighetsägare, privatpersoner och andra som är med och utvecklar sådana platser är i grund och botten ute efter att uppnå olika sorters ”värden”, så som lönsamhet, skönhet, biologisk mångfald, trygghet, attraktivitet och inkludering. Avhandlingen studerar hur dessa aktörer i praktiken gör för att bedöma och beskriva vad som är av värde samt hur detta i sin tur kan komma att påverka utfallet.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– När en plats ska utvecklas eller omvandlas finns det sällan – om någonsin – en gemensam manual som deltagarna kan följa för att utvärdera och beräkna vilket alternativ som mest effektivt leder till vilka värden. I stället präglas dessa processer av en hel del osäkerheter kring hur verkligheten är beskaffad, tvetydigheter kring vad som egentligen är av värde samt oenigheter om vilka mål som är viktigast och hur man bäst tar sig dit.
– Att ta sig an och navigera i dessa osäkerheter, tvetydigheter och oenigheter för att skapa så värdefulla platser som möjligt är en stor utmaning som deltagare i sådana här processer möter på nästan daglig basis. Min forskning syftar till att belysa hur denna sökprocess ser ut, varför och med vilka effekter.
Hur angriper du problemet?
– I mitt avhandlingsarbete har jag gjort ingående empiriska studier av två verkliga stadsutvecklingsprojekt i Göteborg. Det första är utbyggnaden av Masthuggskajen nere vid Järntorget. Här har kommun, fastighetsutvecklare, konsulter och andra aktörer samarbetat för att försöka åstadkomma lokaler på bottenvåningarna i nybyggda fastigheter med olika hyresnivåer och lämpade för olika typer av verksamheter: butiker, restauranger, konst, kultur, föreningar, kommunal service och liknande. Detta hoppades man skulle skapa värden så som trygghet, attraktivitet och lönsamhet samtidigt.
– I den andra fallstudien studerade jag det arbete som fastighetsbolag, kommunen, polisen, näringslivsrepresentanter och andra aktörer nyligen har genomfört för att omvandla Brunnsparken till en mer trygg, tillgänglig och attraktiv plats för fler Göteborgare.
– Inte i något av fallen fanns det på förhand givna svar på hur platserna skulle se ut och fungera i framtiden eller hur man skulle nå dit. I den mån aktörer upplevde att de hade färdiga svar så var de inte alltid i linje med de svar andra deltagare hade. Aktörerna var därför tvungna att ständigt ta fram, utvärdera och revidera utformningsförslag, användningsområden, finansieringslösningar med mera. Det är detta jag har studerat.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Mina huvudsakliga resultat kan sammanfattas i dessa punkter:
Värderingar uttrycks ständigt när platser utformas, men ofta i det dolda. Ibland kallas dessa aktiviteter för ”värderingar” (så som "finansiell värdering") eller ”utvärderingar” (så som "effektutvärdering"), men ofta sker de i ”det dolda”, som en del av aktiviteter som har andra namn. Jag har identifierat fyra huvudkategorier av sådana aktiviteter: konversationer, kunskapsproduktion, utformning och hantering av artefakter och platsinterventioner.
Värderingar uttrycks på olika sätt när platser utformas. Dels används olika "uttryckssätt" så som det talade och skrivna ordet, siffror, visualiseringar och kroppsspråk. Dels förhåller sig aktörer till olika "typer av värde" beroende på vem de är och hur situationen ser ut: från miljömässiga och ekonomiska till kulturhistoriska, estetiska och sociala.
Hur värde uttrycks påverkas av vem som gör värderingen, vad det är som värderas och vem som betraktar det hela. Det är exempelvis troligt att en landskapsarkitekt, en tillgänglighetsrådgivare, en polis och en ekonom skulle fälla delvis olika omdömen om en parkmiljö. På samma sätt skulle deras värderande i många fall se annorlunda ut om de visste att det var någon som betraktade deras arbete, så som politiker, finansiärer eller media.
Kulturella och materiella faktorer påverkar vad som bedöms vara av värde. Samspelet mellan de kulturella faktorer, så som regler, normer och kategoriseringar och materiella faktorer, så som analysinstrument, teknologier och policydokument som är närvarande i en viss situation påverkar hur deltagarna uttrycker värde. Det påverkar t.ex. vilka typer av värden (monetära, miljömässiga, sociala) och uttryckssätt (siffror, bilder, text) som är mest legitima och naturliga att förhålla sig till i situationen.
Samordning av värderingar är centralt när platser utvecklas. När olika aktörer uttrycker olika, ibland motstridiga, värderingar uppstår ett behov av att hantera dessa skillnader för att kunna fatta beslut och gå vidare i projektet. Jag har identifierat olika mekanismer för samordning, från överenskommelser, det vill säga situationer där parterna är eniga om någontings värde, till kompromisser, pragmatiska arrangemang baserade på aktörernas egenintresse och rent tvång.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Vissa säger att vi lever i ett ”utvärderingssamhälle”. Med detta menar de att formella utvärderingar, beräkningar och mätningar blir allt vanligare, samtidigt som många sätter stor tilltro till att resultatet från sådana aktiviteter ska påverka platser till det bättre. Även om denna typ av aktiviteter är viktiga och kan vara användbara när platser utformas, hoppas jag kunna öka medvetenheten om att de flesta situationer där värden uttrycks i stadsplanering är mer informella och vardagliga. I avhandlingen kallar jag värderande för en "dold praktik". Detta dolda värderande har dock i många fall stor betydelse, antingen på kort eller lång sikt.
– Därför vill jag också belysa hur organiseringen av en stadsplaneringsprocess – vilka aktiviteter, aktörer och objekt den består av – i slutändan påverkar vad som uttrycks som värdefullt och värdelöst. Detta kan i sin tur få betydelse för hur platser utformas och används.
– Min förhoppning är att dessa insikter kan få fler personer att få syn på hur stadsplaneringsprocessers organisering faktiskt har betydelse för vilka platser, användningsområden och användargrupper som anses vara av värde, och tvärtom.
Läs avhandlingen: Matters of Worth: Practices, Actors and Objects of Valuation in the Design of Urban Space
Disputation: 27 september 2024 kl 13.15, se länk ovan.
- Docent, Science, Technology and Society, Teknikens ekonomi och organisation