Idag står vi inför två utmaningar relaterade till näringsämnen. Å ena sidan anses fosfor vara en kritisk råvara. Å andra sidan leder förlusten av näringsämnen till vattendrag till allvarliga miljöproblem. I sin doktorsavhandling undersöker Marta Behjat hållbarheten hos olika innovativa tekniker som utvecklats för att återvinna näringsämnen, som sedan kan användas i jordbruket snarare än att förloras till omgivningen.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– Under de senaste åren har jag utforskat och utvärderat olika tekniker i tidiga stadier som är utformade för återvinning av näringsämnen. Specifikt fokuserade jag på metoder för att återvinna struvit från mejeriers avloppsvatten och för att fånga upp kväve och fosfor från avloppsvatten från fiskodlingar med hjälp av biokol som filter. Eftersom dessa tekniker fortfarande befinner sig i ett tidigt skede finns det begränsat med data och information att tillgå. Att samla in data för något som ännu inte finns fullt ut är utmanande.
Hur angriper du problemet?
– Med tanke på ovanstående, så fanns det en brist på tillgängliga specifika data och därför måste insamlade data skalas upp från labbskala till pilotskala, och sedan förfinas baserat på experimentella observationer och tekniska antaganden.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För att utvärdera dessa tekniker använde jag etablerade metoder för hållbarhetsbedömning såsom LCA och utvecklade och anpassade även ytterligare bedömningsmetoder. I detta arbete upptäckte jag att när vi utvärderar innovativa tekniker kan vi inte använda enbart de etablerade metoderna. Metoder som metaanalys och cirkularitetsindikatorer, gav också användbara insikter om återvinningseffektiviteten och prestandan hos dessa innovativa tekniker. Resultaten av cirkularitetsbedömningen illustrerar och kvantifierar den betydande roll som återvunna produkter kan spela i hanteringen av näringsämnen, då de förstärker cirkulariteten i systemen. Resultaten av miljöbedömningarna visade dessutom att introduktion av återvinning av näringsämnen som en del av eller efter rening av avloppsvatten i livsmedelsindutrin, inte skulle medföra någon större miljöpåverkan – de avgörande problemområdena i återvinningsprocessen är relaterade till produktion av kemikalier och ammoniakutsläpp till atmosfären under slambehandling.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att den metodik som jag utvecklat eller anpassat för min forskning kan vara användbar i framtiden för andra liknande studier, som att utvärdera tekniker i ett tidigt skede och bidra till deras utveckling. Dessutom hoppas jag att resultaten avseende näringsämnens miljöpåverkan och återvinningsgrad kommer att användas för att främja ett mer hållbart jordbruk.
Läs avhandlingen: Recovering nutrients from wastewater in the food industry: Sustainability assessment at early stages of technology development
Disputation: 15 april 2025 kl 13.00, se länk ovan.
- Projektassistent, Environmental Systems Analysis, Teknikens ekonomi och organisation
- Professor, Environmental Systems Analysis, Teknikens ekonomi och organisation