En avgörande pusselbit för att förstå hur liv kan uppstå i universum har nu upptäckts med hjälp av James Webb-teleskopet.
Redan för fem decennier sedan räknade Chalmersastronomen John Black ut att kolmolekylen CH3+ skulle kunna vara en föregångare till de mer komplexa molekyler som utgör grunden till allt liv. Nu har astronomer för första gången fått syn på den eftersökta molekylen i stjärnfabriken Orionnebulosan, 1350 ljusår bort.
I veckans nummer av tidskriften Nature berättar forskarteamet bakom upptäckten hur de spårat ljus från kolmolekylen till ett ungt solsystem där nya planeter kan hålla på att bildas. På bilder tagna med teleskopet syns en ljuspunkt i kanten av en mörk skiva av damm.
– Denna upptäckt är särskilt spännande för mig eftersom jag hjälpte till att förutsäga molekylens avgörande roll i interstellär kemi i början av 1970-talet. Det är först nu, genom den kombinerade kapaciteten hos James Webb-teleskopet i rymden och laboratorier på jorden, som den äntligen kunde identifieras, säger John Black, professor emeritus i radioastronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
Bakom upptäckten ligger ett stort forskarlag, lett av den franska astronomen Olivier Berné, i vilket John Black ingår. Framsteget beskrivs också i ett internationellt pressmeddelande från den europeiska rymdorganisationen ESA.
Mätningarna gjordes delvis med instrumentet Miri ombord på James Webb-teleskopet. En del av tekniken i Miri är utvecklad av svenska forskare vid bland annat Stockholms universitet och Chalmers.
Molekylen CH3+ består av en kolatom och tre väteatomer. Den kallas även metylkatjonen; plustecknet visar att molekylen är positivt laddad, och därmed en jon.
Bildtext: Orionnebulosan är ett av himlens finaste gasmoln. I mitten av nebulosan strålar unga stjärnor i ultraviolett ljus, vilket lyser upp omgivningen på olika sätt. Längs molnbanken ligger ett litet mörkt moln i vilket en ny stjärna och möjligen flera planeter håller på att bli till. I kanten av det lilla molnet lyser det från molekyler av CH3+, vilket visas i gult i den här bilden. Bilden är tagen i infrarött ljus av rymdteleskopet James Webb med dess kamera NIRCam.
Bild: ESA/Webb, NASA, CSA, M. Zamani (ESA/Webb), PDRs4All ERS Team
För högupplösta bilder, videomaterial och mer information, se det internationella pressmeddelandet på ESA:s webbplats.
För mer information, kontakta:
Robert Cumming, astronom och kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, 070 493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
John Black, professor emeritus i radioastronomi, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola,
john.black@chalmers.se
- Kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Professor emeritus, Astronomi och plasmafysik, Rymd-, geo- och miljövetenskap
