Forskning om föroreningar av kemikalier är på efterkälken

Bild 1 av 1
Genrebild av avloppsvatten som rinner ut i naturen.

Bara en bråkdel av alla de kemikalier som används i samhället har undersökts noggrant av forskare. En genomgång av de senaste 20 årens vetenskapliga publikationer om förorenande kemikalier, visar att fokus har legat på så få som sextiofem stycken. Detta trots att nya kemikalier utvecklas kontinuerligt.​​

Ett forskningsteam, med forskare från Göteborgs universitet och Chalmers, har gått igenom totalt 130 000 vetenskapliga artiklar som publicerats inom miljöforskning under de senaste två decennierna.

– Vi fann att väldigt få kemikalier dominerar den vetenskapliga litteraturen och för de resterande finns det en mycket liten kunskap. Forskningen behöver uppenbarligen komma ikapp, säger Erik Kristiansson, huvudförfattaren till den nya studien.

Information saknas

Forskarnas litteraturgenomgång visar att de senaste tjugo årens studier har fokuserat på en bråkdel av alla de kemikalier som används i samhället och riskerar att förorena miljön. Av de cirka 20 000 registrerade kemikalierna nämns regelbundet i studierna så få som 65 stycken.

– Vetenskapliga resultat är en viktig komponent i miljöreglering. Idag saknas information om många av de kemikalier som används i samhället, hur giftiga de är och hur ofta de förekommer i miljön. Detta har en negativ påverkan på vår förmåga att bedöma risker och vår möjlighet att ta korrekta beslut kring reglering av kemikalier. Både beslutsfattare och forskare, men även forskningsfinansiärer, behöver bli medvetna om det här problemet, säger Erik Kristiansson.

Trots att nya kemikalier utvecklas i snabb takt så saknas alltså tillräcklig information om många av dem.

– Eftersom kemikalier används i allt från mediciner och bekämpningsmedel till vardagliga saker som mat, kläder och leksaker måste vi veta att de inte är giftiga för vare sig människor eller miljö, säger Thomas Backhaus, föreståndare vid FRAM och professor inom miljögifter med fokus på riskbedömning av kemikalier.

– Samtidigt kopplas användandet av kemikalier till växande hälsoproblem som cancer, fetma och infertilitet samt miljöförstöring såväl i vatten som på land, säger Thomas Backhaus.

Ändrad forskningsinriktning

Den vetenskapliga kunskapen för vissa kemikalier består i stor utsträckning av publikationer kopplade till företag, forskning finansierad av industrin.

– Forskningsinriktningen har ändrats kraftigt under de senaste 20 åren. Intresset för läkemedel har ökat medan intresset för biocider har minskat, säger Jessica Coria, forskare i miljöekonomi vid Handels, Göteborgs universitet och andreförfattare till studien.

– Vår slutsats är att forskningsinriktningen behöver ses över. Det behövs mer strategiskt riktad forskning för att komma ikapp med den ständigt ökande mångfalden av kemikalier som används i samhället, säger Erik Kristiansson.

Forskarna bakom studien, som publicerats i Environmental Science & Policy, är kopplade till Göteborgs universitets satsning på ett forskningscentrum för mätningar, riskanalyser och styrning av kemikalier, FRAM.

Kontakt

Erik Kristiansson, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper,
Tel: 031-772 35 21, e-post: erik.kristiansson@chalmers.se

Jessica Coria, universitetslektor vid institutionen för nationalekonomi med statistik,
Tel: 031-786 48 67, e-post: jessica.coria@economics.gu.se

Thomas Backhaus, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap,
Tel: 031-786 27 34, e-post: thomas.backhaus@bioenv.gu.se

Om forskningen

I forskarteamet ingår, förutom forskarna Erik Kristiansson och Mikael Gustavsson på Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers, nationalekonomiforskaren Jessica Coria vid Göteborgs universitet samt Lina Gunnarsson som är associerad forskare från universitetet i Exeter i Storbritannien.

Artikeln Does the scientific knowledge reflect the chemical diversity of environmental pollution? – A twenty-year perspective har publicerats i Environmental Science & Policy.