Stora utsläpp från fartygs avgasrening

​Forskarnas studie är unik i sitt slag och knyter an till ett utredningsuppdrag som Transportstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten fått från regeringen – om att utreda hur miljöpåverkan från skrubbrar i Östersjön ser ut i jämförelse med andra källor av miljögifter. Se SVT:s inslag om nyheten: Myndigheterna vill förbjuda skrubbervatten och Fartygen renar farliga avgaser - men dumpar smutsigt vatten i haven​​​

En av forskarna bakom studien är Ida-Maja Hassellöv som är biträdande professor och forskare vid avdelningen för maritima studier på Chalmers:

– Vi har under många år flaggat för att just skrubbrar är en teknik som står för oproportionerligt stora utsläpp av farliga och försurande ämnen till havsmiljön. Trots detta har vi sett en markant ökning av antalet skrubberinstallationer, och anledningen till det är att det är ekonomiskt fördelaktigt för redaren. Därför är det väldigt viktigt att myndigheter och beslutsfattare nu vaknar till liv och påbörjar en reglering för att minska sjöfartens utsläpp och påverkan på havsmiljön, säger Ida-Maja Hassellöv.

Ett växande miljö- och hälsoproblem

Skrubbrarnas uppgift ombord på fartyg är att rena fartygsavgaser från framför allt svaveloxider. Genom att ”tvätta” avgaserna i havsvatten minskar utsläppet av farliga ämnen till atmosfären. Men hur avgasreningen påverkar det tvättvatten som släpps ut i havet har det länge saknats kunskap om.

I Chalmersstudien, som är publicerad i Marine Pollution Bulletin, kan forskarna konstatera att det släpptes ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som renade sina avgaser i Östersjön – på bara ett år. Studien visade också att skrubbrarnas tvättvatten står för så mycket som 9 procent av utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön. I studien framkom det även att fartyg målade med kopparbaserade bottenfärger står för en tredjedel av den totala tillförseln av koppar till Östersjön. Koppar i bottenfärger är sedan tidigare ett känt miljöproblem då tungmetallen inte kan brytas ner i miljön och därför leder till höga halter i vatten, sediment och jord. Men exakt hur stor del av tillförseln av koppar båt- och fartygstrafiken står för, har alltså tidigare varit okänt. Även de cancerframkallande PAH:erna är svårnedbrytbara och kan spridas långt i miljön innan de bryts ned.

Erik Ytreberg, docent och forskare vid maritima studier på Chalmers, är huvudförfattare till den vetenskapliga studien:
– Våra resultat visar att sjöfart står för en betydande andel av farliga ämnen till Östersjön, framför allt genom bottenfärger och utsläpp av tvättvatten från öppna skrubbrar. PAH:er är mycket giftiga för både människor och vattenlevande organismer då de bland annat är cancerogena. Värt att poängtera är att studiens data inhämtades 2018 och då fanns det ungefär 180 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Sedan dess har dessa fartyg ökat markant och år 2021 fanns nästan 600 fartyg med skrubbers i Östersjön, säger Erik Ytreberg.

Vill se ett förbud framöver

De nya forskningsresultaten har fått Havs- och Vattenmyndigheten och Transportstyrelsen att föreslå ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten i Östersjöns inre vatten. Om politikerna går på forskarnas och myndigheternas linje blir Sverige först i Norden med att införa förbudet.

Idag finns skrubbrar installerade på över 4 000 fartyg runtom i världen. Runt Östersjön är det endast Tyskland som sedan tidigare tillämpar samma lagstiftning, och ett flertal andra länder i Europa reglerar skrubberutsläpp i sina hamnar. Och även om Chalmersforskarna välkomnar utredningens förslag, hoppas de på en mer omfattande reglering framöver.

– Förslaget om att Sverige ska förbjuda utsläpp av tvättvatten i svenskt inre vatten är bra, men det innebär samtidigt att endast 1 – 2 procent av de utsläpp som sker genom skrubbervatten i Östersjön idag kommer att regleras. Sverige hade även kunnat föreslå ett förbud i vårt territorialvatten vilket hade inneburit att ungefär 15 – 17 procent av utsläppen till Östersjön hade kunnat regleras. Men störst effekt hade så klart ett internationellt förbud haft, där alla länder runt Östersjön kommer överens om en gemensam reglering av utsläpp av skrubbervatten, säger Erik Ytreberg.

Mer om studien och forskningen

- Den vetenskapliga artikeln Metal and PAH loads from ships and boats, relative other sources, in the Baltic Sea har publicerats i Marine Pollution Bulletin. Den är skriven av Erik Ytreberg, Katarina Hansson, Anna Lunde Hermansson, Rasmus Parsmo, Maria Lagerström, Jukka-Pekka Jalkanen och Ida-Maja Hassellöv. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet samt Meteorologiska Institutet i Finland.

- Studien visar det totala bidraget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller till Östersjön, uppdelat på olika mänskliga sektorer – det vill säga kustnära industrier, fartyg, fritidsbåtar – och avrinning från älvar, andra vattendrag samt från atmosfärisk deposition.

- Utsläppen från sjöfart har modellerats fram med en modell som heter STEAM (Ship Traffic Emission Assessment Model). Modellen använder sig av systemet AIS (Automatic Identification System), som är avsett för att identifiera fartygs positioner i realtid. Genom att koppla på olika databaser med information om fartyg utrustade med skrubbrar har forskarna kunnat modellera fram vilka utsläppsvolymer och mängder farliga ämnen fartygen släpper ut i Östersjön.

- Studiens data inhämtades 2018. Då fanns det ungefär 180 fartyg utrustade med skrubbrar i Östersjön. 2021 hade antalet fartyg med skrubbrar i Östersjön ökat till nästan 600 fartyg.
- Forskningen har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten och av European Union's Horizon 2020 forksnings- and innovationsprogram under bidragsöverenskommelse No 874,990 (EMERGE project)

Mer bakgrund, fakta och begrepp

- Idag använder ungefär 4 000 fartyg i världen skrubbrar, vilket är 16 procent av alla containerfartyg och en tredjedel av alla kryssningsfartyg.

- Inre vatten är den vattenyta som ligger innanför ett lands baslinje. Om kusten är helt rak så är inre vatten detsamma som strandlinjen. Men i områden med mycket öar och djupa vikar innebär det att man drar räta baslinjer mellan de yttersta punkterna. Det innebär att allt vatten inom en skärgård är att betrakta som inre vatten.

- Läs mer: Ta del av branschorganisationen för skrubbrars (EGCSA) världskarta över förbud mot utsläpp av skrubbervatten: https://www.egcsa.com/map-regulations/​

Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren