Från 1 juli i år har Sveriges regering beslutat att påbörja ett förbud för utsläpp från så kallade skrubbrar i svenskt sjöterritorium. För forskaren Anna Lunde Hermansson vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper är det ett viktigt steg i rätt riktning. Hon och hennes kollegor har sedan länge visat på stora miljöfaror och samhällskostnader med skrubbrar, och även om hon tycker att det finns en del frågetecken kring implementeringen av förbudet så är hon väldigt nöjd med beslutet.
– På en nationell nivå är det jättebra och jag tycker att vi ska vara stolta över att vi nu inför ett förbud i Sverige, säger hon. Det är väldigt kul och motiverande att se att vår forskning har kommit till användning och lett till politiska beslut.
Med förbudet ansluter sig Sverige till våra grannländer Finland och Danmark, samt länder som Tyskland, Kina, Portugal och Turkiet, som alla i något avseende har ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten i någon del av sina farvatten.
– Det som är unikt i fallet med Sverige, Danmark och Finland är att man faktiskt inför utsläppsförbud i hela territorialområdet, säger Anna Lunde Hermansson. I till exempel Tyskland har de förbud i inre vatten, och det finns också förbud i enskilda hamnar. Men att man utökar till territorialvatten på det här sättet, det är unikt, och ett gemensamt förbud i stora delar av Östersjöområdet gör att det kan få större genomslag.
Förbud i två steg
Regeringens beslut sker i två steg. Ett första steg införs 1 juli 2025 då så kallade ”öppna system” förbjuds att släppa ut skrubbervatten, och ett totalförbud – även på så kallade ”stängda system” – införs från 1 januari 2029.
– Öppna skrubbrar är det vanligaste systemet, och också det system som släpper ut mest skrubbervatten, säger Anna Lunde Hermansson. Det rör sig om utsläpp av hundratals kubikmeter kraftigt förorenat vatten varje timme från varje enskilt fartyg utrustat med skrubbrar.
Anna Lunde Hermansson och hennes kollegor på Chalmers har arbetat länge med frågan om skrubbrar, i nära dialog med Transportstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten, och har bland annat varit en del av Sveriges delegation på möten med den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization). I flera vetenskapliga artiklar och publikationer har de pekat på den stora miljöfaran med att släppa ut skrubbervatten i havet, och även de stora kostnader som utsläppen medför.
Branschen positiv
Hon framhåller att även om Sverige inte är först på bollen med att införa ett förbud, så har vi varit ett föregångsland på andra sätt när det kommer till skrubbrar.
– Svenska redare som har valt att inte investera i skrubbrar, har överlag varit väldigt positiva till ett förbud, säger hon. De har valt att använda en annan sorts bränsle, och även om jag inte är någon förespråkare av fossila bränslen så släpper det bränslet ut mindre tungmetaller och organiska ämnen än den tjockolja som används på de fartyg som är utrustade med skrubbrar.
Vill se globalt förbud
Anna Lunde Hermansson ser förbudet som ett stort och viktigt steg på vägen, men hon tycker att det finns flera steg kvar att ta. Framför allt vill hon se ett globalt förbud mot skrubbrar.
– Ett nationellt förbud gör ju att de fartyg som har opererat här förmodligen kommer att flyttas någon annanstans där skrubbrar fortfarande får användas, säger hon. Så det finns en risk för en ökad belastning någon annanstans. Sedan kan man fundera på hur det säkerställs att regelverket följs, och vad som blir konsekvenserna om man bryter mot regelverket , men det är ju sådant som får visa sig när förbudet implementeras. Men samtidigt är det väldigt glädjande, det som sker, och jag och kollegorna får ofta påminna varandra om att det har hänt väldigt mycket inom det här området på relativt kort tid.
Om skrubbrar
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett system som avlägsnar svavlet i de avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja, det vanligaste fartygsbränslet sedan flera decennier. Havsvatten pumpas upp och sprayas över avgaserna, och utsläppen av svavelföreningar når därmed inte luften.
Problemet är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.
Skrubbrar kan i stora drag delas in i öppna system, och stängda system samt hybridsystem som kan växla mellan öppet och stängt. De öppna systemen är vanligast och släpper ut mest skrubbervatten. De stängda systemen släpper också ut vatten, men i lägre volymer – dock så cirkuleras vattnet flera gånger i det slutna systemet vilket gör att de volymer som släpps ut innehåller högre koncentrationer av farliga ämnen än vattnet som släpps ut från ett öppet system.
Chalmersforskning om skrubbrar
Marine environment at risk due to ship emissions
Millions in costs due to discharge of scrubber water into the Baltic Sea
Research reveals large emissions from ship scrubbers
Anna Lunde Hermanssons avhandling: “Holistic assessment of ship scrubbers, with emphasis on the marine environment”
Debattinlägg där Chalmers forskare har medverkat
Debattörer: Förbjud skrubbrar i svenska vatten
Forskare och rederier: Det pågår en miljöskandal under havsytan: Miljö och Energi - Altinget.se
Om temaområdet Ocean
I Chalmers tematiska område Ocean samlas all forskning på högskolan som rör marin och maritim forskning, områden som Chalmers har en lång och stark tradition inom. Arbetet bedrivs på ett flertal av våra institutioner, och innefattar olika aspekter av blå ekonomi, till exempel värdehöjning av marin råvara, havsplanering och riskbedömning av aktiviteter till havs. Läs mer på Oceans webbplats
- Doktor, Transport, energi och miljö, Mekanik och maritima vetenskaper