Stor studie banar väg för individanpassade kostråd

Bild 1 av 1
Rikard Landberg
Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap, leder den nya studien SCAPIS2-HOME.

En sorts kost är inte nödvändigtvis bäst för alla. I januari 2024 startade en av de största studierna hittills inom precisionsnutrition. Det handlar om att se vad som är rätt kost vid rätt tillfälle för en viss person eller grupp, så att hälsan kan främjas och risken för sjukdomar minska. Professor Rikard Landberg och hans kollegor på Chalmers tekniska högskola leder forskningen, som blir en del av en unik svensk kunskapsbank. 

Den stora nationella SCAPIS-studien (the Swedish CardioPulmonary BioImage Study) är inne på sitt andra decennium och har som mål att förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår.  I den nya delstudien om precisionsnutrition, SCAPIS2-HOME, ska 3 200 personer från Göteborg och 1200 personer från Umeå bjudas in att delta. Målet är att undersöka hur människor reagerar olika på samma måltider och upptäcka nya biomarkörer för individer med olika svarsmönster och hur dessa biomarkörer kan kopplas till hälsa på lång sikt.

− Det här är banbrytande eftersom vi för första gången kommer att få chansen att koppla hur individer reagerar på måltider direkt − med fokus också på ett långsiktigt hälsoutfall. Fördelen med denna framåtblickade studie är att man också utför mycket omfattande och sofistikerade undersökningar kring hjärt- och kärlhälsa och lungfunktion till vilka våra måltidsutfall kan kopplas, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap.

Rätt livsstil och kost kan förebygga sjukdom

Mellan 30 och 60 procent av icke-smittsamma sjukdomar som påverkar människors hälsa − till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer − kan förebyggas med rätt livsstil och kost. Rikard Landberg och hans team har redan i tidigare studier visat att samma kost kan ha olika effekter på olika människor.

Den nya studien syftar därför till att hitta biomarkörer som kan indikera hur individer med olika hälso- och riskprofiler svarar på specifika måltider och hur denna information sen kan användas för att ge de bästa möjliga kostråd som är anpassade för dem.

− Precisionsnutrition har en mycket viktig roll att spela för förebyggande av sjukdom. Om vi kan visa att mer individualiserade eller gruppanpassade kostråd fungerar bättre än generella ”en för alla”-råd kan vi förbättra både hälsoresultaten av och motivationen att följa råden, säger Rikard Landberg.

Provtagning kan ske i hemmet

I studien kommer man att undersöka hur olika personer reagerar olika på måltider, till exempel när det gäller blodsockernivåer och ämnesomsättning. Forskarna kommer att ta blodprover och undersöka hundratals markörer i blodet.

Studien är ovanlig då blodprover i stor utsträckning kommer att tas av deltagarna själva. Det kan ske i hemmet, genom ett stick i fingret och där ett provtagningskort suger upp några droppar blod. Ett unikt provtagningskit används där en bestämd volym blod tas, vilket kan användas till kvantifiering av olika ämnen i blodet med hög precision.

Förutsättningarna för studien är unika – och väldigt goda – då vi i Sverige, till skillnad mot många andra länder, har stora datamängder och välordnade biobanker. Dessa är kopplade till olika register, inklusive sjukdomsregister, som kopplas ihop genom våra personnummer.

Samarbete med Harvard och MIT

Inom ramen för studien har Rikard Landbergs team ett samarbete med ledande forskare från Harvard University och från Broad Institute vid Harvard och MIT för att studera hur bakterierna i tarmen påverkar individens svar på specifik kost. Samarbetet innefattar också studier där man undersöker om ämnesomsättningsprodukter (metaboliter) i blod kan användas som biomarkörer för hur individer reagerar på kosten. Ett stort fokus ligger på att harmonisera metoder som ska användas för analys av proverna senare i studien – med motsvarande metoder som används i studier i USA. 


Mer om studien

  • Studien är en delstudie av den uppföljningsundersökning som nu görs på 15 000 individer som gick med i SCAPIS-studien för 10 år sedan. SCAPIS, the Swedish CardioPulmonary BioImage Study, är en världsunik studie och en kunskapsbank för forskare inom hjärta, kärl och lunga.
  • I den ursprungliga studien rekryterades 30 000 personer för att bland annat utveckla nya metoder för att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår.
  • I den nya studien blir det första gången som kost också undersöks ordentligt, vilket kan bidra med viktiga pusselbitar för hur vi i framtiden på bästa sätt kan förebygga och lindra sjukdom.
  • 15 000 personer kommer att delta i den 10-åriga uppföljningen av SCAPIS.
  • Av dessa kommer 4 500 att bli inbjudna till koststudien, kallad SCAPIS2-HOME, med 3 200 från Göteborg och 1 200 från Umeå. Dessa mycket stora datamängder är unika för Sverige. Rikard Landberg och hans team kommer i nära samarbete med SCAPIS-teamet i Göteborg och Umeå att ta blodprover och undersöka hundratals markörer i blodet. 

Mer om precisionsnutrition

Kontakt

Rikard Landberg
  • Professor, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences

Skribent

Mia Halleröd Palmgren