Söta bidrag från allmänheten lade grunden till forskningsprojekt

Bin är våra allra viktigaste pollinatörer och konsekvenserna för vår biologiska mångfald om dessa insekter försvinner är förödande. Inom EU är därför forskning kring bins överlevnad är ett högprioriterat område. På Chalmers tekniska högskola har en grupp forskare på avdelningen för industriell bioteknik riktat in sig på att utforska vilka jästarter som finns naturligt i binas honung.

Frågorna kring honungsjäst är många: Bidrar jäst i honung till bins hälsa – och i så fall hur? Kan ämnen som produceras av jäst attrahera pollinerande bin och har dessa ämnen andra funktioner? Finns det kända och hittills okända jästsorter i svensk honung som skulle kunna användas inom livsmedelsindustrin i framtiden?

För att kunna få svar på dessa frågor måste forskarna kartlägga och skaffa sig grundläggande kunskap om de jästarter som finns i honung.

– De mekanismer som gör att vissa jäster kan överleva i honung, som med sin höga sockerhalt är en ogästvänlig miljö för de flesta mikroorganismer, är intressanta för oss. Men även de så kallade volatila organiska ämnena som jästerna tillverkar och som bidrar till honungens smak och konsistens är spännande. Kanske bidrar de också till att attrahera och repellera pollinatörer och hämma tillväxten av mögelsvampar och bakterier, säger Cecilia Geijer, som driver projektet tillsammans med Karl Persson.

Odlarnas bidrag resulterade i världsunik samling

Projektet, som har som mål att identifiera och karaktärisera jäst i svensk honung, startade försommaren 2023 då forskarna la ut en annons på Facebook riktad till svenska biodlare. Inom loppet av 30 timmar hade 120 biodlare från hela landet anmält intresse att dela med sig av sin honung till forskningsprojektet.

– Vi visste inte vilken respons vi skulle få och hade förberett för att skicka ut som mest 20 kit för insamling av honung. Det fick vi snabbt revidera, säger Cecilia Geijer.

Tillsammans har biodlarna bidragit till en världsunik samling av jäststammar som isolerats ur honungen – och som nu kan undersökas vidare.

– Det är så roligt att den här studien har mottagits med öppna armar och att det har varit sådant engagemang. Jag har till och med fått en personlig leverans till Chalmers av en av våra alumner. Vi är väldigt tacksamma – projektet har växt och blivit så stort tack vare biodlarna, säger Karl Persson.  

Ofrivillig biodlare nyfiken på jästens goda egenskaper

En av biodlarna som var med redan innan projektet började officiellt är Agneta Persson som är bosatt i en by i Malingsbo-Klotens naturreservat i södra Dalarna. Hennes intresse för biodling delar hon med sin man som 2006 grävde fram en skatt ur gömmorna: Åke Hanssons bok Bin och biodling, även kallad "biodlingens Bibel". Han blev inspirerad att gå en biodlingskurs – och sedan dess har de haft bin.

Agneta Persson mindes sin morfars biodling som hon varit skräckslagen för som barn, och ville först inte ha något med sin mans nya intresse att göra. 

– Men långsamt smög sig intresset på även för mig. Man har ju skydd på sig när man hanterar sina bin, och då blir man helt enkelt inte stucken. Min rädsla var helt meningslös och bin är väldigt fascinerande. Det var svårt att hålla sig borta, säger hon.  

Numera är Agneta Persson den som har det största intresset för bin i familjen. När hennes son Karl berättade om det nya forskningsprojektet han arbetade med, och att han behövde testa om det gick att odla jäst ur honung, var det en självklarhet för henne att bidra med forskningsmaterial.

– Jag är också forskare, men studerar mikroalger och har mikroskop hemma. Pollen är i samma storlek som mina mikroalger och därför har det fallit sig naturligt för mig att leta efter pollen i honungen. Genom att se vilka pollen som finns kan jag också se var i våra omgivningar bina har varit. Men det finns såklart mer att ta reda på om innehållet i honungen.

Agneta Persson är väldigt nyfiken på vad den ökade kunskap om bin och honung som resultaten från Chalmersforskarnas studie kan leda till i framtiden.

– Traditionellt har man ju tillskrivit honung hälsosamma egenskaper, förutom att det ju också smakar väldigt gott. Det vore roligt att veta om jäst bidrar med något skydd för bina, och om de ämnen jästen tillverkar bidrar med smakämnen eller kan tillverka ämnen som människor kan dra nytta av på något sätt, säger Agneta Persson.

Kunskapslucka kring hälsofrämjande egenskaper

I naturen finns hundratusentals jästarter som interagerar med växter, djur och människor - och därmed påverkar de livet på jorden. Mikroorganismer i honung hamnar sannolikt där genom att de först har interagerat med bin på ett eller annat sätt, till exempel via nektar.

Det finns flera studier som visar att mikroorganismer såsom bakterier och mögelsvampar har stor påverkan på honungsbins beteenden, överlevnad och reproduktion. Hur olika jästarter, som sällan orsakar sjukdom, påverkar bin finns det mindre kunskap om.  

– Mikroorganismer kopplas ofta till sjukdom, men de kan ju ha skyddande effekter också. Till exempel finns studier på laktobacillers hälsofrämjande effekter på bin, men få har tittat på jäst på det sättet. Den kunskapsluckan vill vi hjälpa till att fylla, säger Karl Persson.

"Att läsa om biodling och uppleva det är helt olika saker"

Emil Nyholm är en annan av biodlarna som bidragit till projektet. I flera års tid var han sugen på att skaffa ett par bikupor eftersom han fascineras över insekternas samhällsbygge och samarbete – och ville uppleva det på nära håll. Men då han bor i lägenhet i Göteborg och stötte på patrull hos hyresvärden när han ville ställa kupor i anslutning till sin bostad blev det svårt att rent praktiskt satsa på intresset.

– När min mamma gick i pension 2018 tänkte vi att det kunde vara en rolig aktivitet att ha tillsammans och vi startade biodlingen vid släkttorpet norr om Skövde. Jag kan erkänna att jag var rätt drivande eftersom jag läst så mycket om ämnet. Att läsa om biodling och uppleva det är dock helt olika saker – att interagera med bina ger ytterligare en dimension till intresset, säger han.

Emil Nyholm har även ölbryggning som intresse och har därför en viss insikt i jäsningsprocesser och den öljäst som används.

– Jag vet att det finns jäst i honung eftersom honung med för hög vattenhalt kan börja jäsa, men djupare än så är inte min kunskap om honungsjäst. Jag tycker att det är väldigt roligt att bidra till det kunskapsbyggande som forskningsprojektet innebär – det är spännande att få mer detaljerad information om det som sker i bikupan, säger han och fortsätter:

– Jag tycker också att det är fint att man kan visa på att mat inte behöver vara helt kliniskt befriad från alla sorters mikroorganismer för att vi ska kunna äta den. Det finns ju mikroorganismer som kan bidra positivt till maten. 

Hittills har forskarna undersökt över 100 honungsprover. Proverna kan kopplas till geografiska platser och information om omkringliggande natur, till exempel sammansättning av växtlighet på närliggande fält.

– Vår kandidatstudent Linda Winnicki har gjort ett jättearbete där hon tillsammans med Karl har isolerat fler än 2500 jäststammar ur honungsproverna. Hon började även att karaktärisera representativa jästarter från kollektionen, säger Cecilia Geijer.

Bättre förståelse för jäst kan ha positiv påverkan på samhället

Men än kvarstår mycket arbete. En första analys indikerar att den insamlade honungen kan innehålla fler än 100 olika jästarter. Vissa arter har redan tidigare kopplats till honung och honungsbin, men även helt nya arter, som inte tidigare beskrivits, har hittats.

– En bättre förståelse kring jästbiodiversiteten i honung specifikt, och i naturen generellt, kan ha stor positiv påverkan för vårt samhälles motståndskraft mot miljöförändringar, öka livsmedelssäkerheten, och även driva innovation inom bioteknik och livsmedelsindustrin framåt. Det finns otroligt mycket kvar att utforska och utveckla inom det här forskningsfältet, säger Cecilia Geijer. 

Läs mer om Chalmersforskarna

•  Honungsjästen ska användas i forskningsprojektet LiMiT: I magen och inte i soptunnan – uppdrag minskat matsvinn