Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot folkhälsa och modern sjukvård. I Johan Bengtsson-Palmes forskargrupp försöker man identifiera nya resistensformer – för att kunna arbeta förebyggande mot dem innan de får fäste i samhället.
För att förstå hur antibiotikaresistens uppstår och sprids arbetar Johan Bengtsson-Palme, forskarassistent på institutionen för life sciences, och hans forskargrupp med storskalig DNA-sekvensering av bakteriegenom. Flera av projekten handlar om att identifiera nästa generations antibiotikaresistens.
− Vi vill ta reda på hur hotbilden kan komma att se ut i framtiden. Det kan handla om vilka olika typer av resistens vi kan förvänta oss dyka upp på sjukhus framöver och om det finns sätt att stoppa spridningen innan de nya formerna av resistens får fäste bland sjukdomsbakterier, säger Johan Bengtsson-Palme.
De svagaste grupperna drabbas hårdast
En stor global utmaning idag är att många sjukdomar snart inte går att behandla med antibiotika. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dör idag över en miljon personer världen över på grund av antibiotikaresistenta bakterier, och resistens är en bidragande faktor till nästan fem miljoner dödsfall årligen.
− Om vi inte kommer till rätta med problemet uppskattas denna siffra bli mer än 10 miljoner döda per år inom 30 år. Det betyder att alla kommer känna någon som dör av resistenta bakterier − varje år. Problemet är att precis som med klimatförändringarna sker detta i tysthet i bakgrunden, säger Johan Bengtsson-Palme och fortsätter:
− Om antibiotika slutar fungera kastas modern sjukvård brutalt decennier bakåt i tiden. Förutom att livshotande bakterieinfektioner kommer stå utan behandling blir kirurgiska ingrepp, kejsarsnitt, vård av för tidigt födda barn och cancerbehandlingar komplicerade och potentiellt livsfarliga. Allra farligast blir det för de svagaste grupperna: äldre, personer med nedsatt immunförsvar, och inte minst världens fattiga befolkning som står utan modern sjukvård.
Övervakning av antibiotikaresistens i miljön
I sitt arbete koordinerar Johan Bengtsson-Palme ett forskningsprogram för övervakning av antibiotikaresistens i miljön. Övervakningen har två syften. Det vanligaste är att använda till exempel avloppsvatten för att snabbt ta reda på hur det ser ut med resistensnivåerna över en större region, till exempel i en hel stad. En metod som användes frekvent under covidpandemin.
Det andra, lite ovanligare, syftet är att följa antibiotikaresistens på andra ställen än i avloppsreningsverk, till exempel vattendrag, dricksvatten eller i matproduktionskedjan, för att kunna upptäcka spridningsvägar och riskmiljöer för resistens.
− Där har vi jobbat mycket i vårt forskningsprogram EMBARK, som syftade till att hitta ekonomiskt rimliga metoder för miljöövervakning av antibiotikaresistens. Vi fick nyligen förlängning på det projektet under namnet SEARCHER för att mer specifikt titta på hur vi kan integrerar nya former av antibiotikaresistens i miljöövervakning, säger Johan Bengtsson-Palme.
Denna övervakning är tänkt att fungera på liknande sätt som kanariefåglar gjorde för gruvarbetare förr i tiden − att upptäcka farliga utsläpp innan de kan upptäckas av och skada människor.
− Vi vill hitta tidiga varningssignaler som kan hjälpa oss att stoppa spridningen av ny antibiotikaresistens innan den blir ett stort problem i sjukvården. På lång sikt vill vi också skapa verktyg för att förutsäga i vilka specifika miljöer det finns särskilt stor risk för utveckling av ny antibiotikaresistens.
Samarbete − rätt väg mot framgångsrikt arbete
Johan Bengtsson Palme sitter i styrgruppen för Centrum för antibiotikaresistensforskning i Göteborg, CARe, som är en plattform för samverkan mellan Göteborgs universitet, Chalmers och sjukvården, med stöd från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Han menar att samarbete är en nyckel om arbetet mot resistens ska bli framgångsrikt.
− Det har till exempel under åren förts en mycket intressant diskussion om etik relaterad till antibiotikaanvändning och resistensutveckling med forskare från olika områden. När forskare i filosofi träffar forskare i medicin och naturvetenskap inom ett ämne av gemensamt intresse får man nya insikter och ny syn på problemen. Jag tror CARe är en av anledningarna till att Göteborg är så pass i framkanten inom forskning på antibiotikaresistens.
Läs mer om Johan Bengtsson-Palmes forskning
- Tidigare okänd antibiotikaresistens utbredd bland bakterier
- Chalmers stärker sin forskning inom antibiotikaresistens
Kontakt
- Forskarassistent, Systembiologi, Life Sciences