Jobbkaffet kan höja ditt kolesterolvärde

Bild 1 av 1
Kaffe rinner från en maskin ner i en vit kaffekopp
Val av metod när du brygger ditt kaffe kan påverka din hälsa.

Kaffe som bryggs i kaffemaskiner utan filter − till exempel de kaffemaskiner som finns på många av våra arbetsplatser − kan påverka hälsan negativt. Detta beror på att det innehåller högre nivåer av kolesterolhöjande ämnen jämfört med kaffe från vanliga kaffebryggare med pappersfilter. 

I en ny studie, publicerad i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, har forskare från Uppsala universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola, undersökt fjorton olika kaffemaskiner i fikarum på olika arbetsplatser. Det analyserade kaffet var av fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe och proverna togs vid flera olika tillfällen.

Studien visade att förekomsten av olika kolesterolhöjande ämnen var mycket högre i de filterlösa maskinerna jämfört med vanliga filterbryggare.

− Vi tolkar det som att filterprocessen är avgörande för förekomsten av de här kolesterolhöjande ämnena i kaffet. Uppenbarligen lyckas inte alla kaffeautomater filtrera bort dem. Men problemet varierar mellan olika sorters kaffeautomater och koncentrationerna har också haft stora variationer mellan mättillfällen, säger David Iggman, forskare vid Uppsala universitet, som ledde studien.

Det är redan känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kraftigt kolesterolhöjande ämnena diterpenerna cafestol och kahweol. Därför finns rådet i de senaste nordiska kostrekommendationerna att dra ner på, eller helt avstå från, kokkaffe. En vanlig kaffebryggare med pappersfilter, lyckas däremot nästan fullständigt filtrera bort de kolesterolhöjande ämnena.

Regelbunden konsumtion kan påverka kolesterolvärden

I den aktuella studien kunde forskarna se att nivåerna av cafestol och kahweol skiljde sig mycket mellan de olika maskinerna, men också mellan olika provtillfällen.

− Få tidigare studier har undersökt så många kaffemaskiner − och det intressanta med resultaten är att nivåerna från dessa är så pass höga. Om man dricker kaffe regelbundet på arbetsplatsen från en maskin som levererar höga halter av dessa ämnen så kan de ha betydelse för kolesterolvärdena. Därmed har de också betydelse för risken för framtida hjärtsjukdom, säger Rikard Landberg, professor på avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för life sciences vid Chalmers, där analyserna utförts.

Han fortsätter:

− Kaffemaskintillverkarna borde göra mer för att få bort halterna av dessa ämnen i sina produkter.

"Bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra"

Den vanligaste typen av kaffemaskin, i studien kallad bryggmaskin, är den som producerade kaffe med högst koncentration diterpener. I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg. Kokkaffet innehöll de högsta nivåerna diterpener per kopp. Vissa espressoprover innehöll också höga nivåer, men med stor variation.

− Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra. För att exakt bestämma effekterna på blodfetterna skulle vi behöva göra en kontrollerad studie på försökspersoner som får dricka kaffet, säger David Iggman.

Ett stapeldiagram som visar milligram cafestol per kopp kaffe för volymerna 60 ml (espresso), 137,5 ml (kaffemaskiner) och 150 ml (alla andra).
Staplarna anger milligram cafestol per kopp för volymerna 60 ml (espresso), 137,5 ml (kaffemaskiner) och 150 ml (alla andra). På kaffemaskinerna togs två prover med 2-3 veckors mellanrum och de staplarnas prickar representerar medelvärden mellan de två mättillfällena för varje maskin. Illustration: David Iggman/Uppsala universitet

Mer om studien

  • Studien publicerades Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases: Cafestol and kahweol concentrations in workplace machine coffee compared with conventional brewing methods 
  • Två prover togs från varje maskin med två-tre veckors mellanrum. Kaffesorterna var både mellanrost och mörkrost av fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe. De flesta maskiner har färdigmalet kaffe, enstaka malde bönor men forskarna tror inte att det skulle påverka.
  • Totalt testades 14 maskiner varav 11 bryggmaskiner och 3 liquidmodeller (lägre nivåer, blandas från koncentrat). Som jämförelse gjordes samma analys med några andra tillagningsmetoder perkolator, kaffepress, espresso, kokat kaffe och kokkaffe silat genom tyg. Allt kaffe analyserades på Chalmers tekniska högskola.

Kontakt

Rikard Landberg
  • Professor, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences

Skribent

Texten baseras på ett pressmeddelande från Uppsala universitet