De utvecklar enkla metoder för upptäckt av antibiotikaresistens

Bild 1 av 1
Adelina Gadiye och Moa Wranne.
Adelina Gadiye, laboratorieassistent från Muhimbili National Hospital besökte Moa Wranne, postdok i Fredrik Westerlunds forskargrupp på Chalmers i december 2023. Tillsammans arbetar de med utveckling av en PNA-FISH-metod för att upptäcka antibiotikaresistenta bakterier med mikroskopi.

WHO klassar antibiotikaresistenta bakterier som ett av de största globala hoten mot människors hälsa. Mest utsatta är låg- och medelinkomstländer då de har begränsade resurser för diagnos och behandling. Behovet av enkla verktyg för att identifiera och förhindra spridning av dessa bakterier är stort. Ett projekt i samarbete mellan forskare vid Chalmers tekniska högskola och Muhimbili National Hospital i Tanzania är nu ett steg på vägen.

Adelina Gadiye
Det här har varit en väldigt givande resa för mig, både professionellt då jag lär mig mycket – men även personligen. Detta är första gången jag är utanför Tanzania, så de här veckorna är det mycket jag gör för första gången, säger Adelina Gadiye.

För tidigt födda barn är mycket sårbara när det gäller infektioner och kan till exempel snabbt behöva isoleras vid förekomst av resistens. Projektet IDAR-Neo (Identifikation och karaktärisering av tarmbärarskap med antibiotikaresistenta bakterier hos nyfödda i låginkomstländer) har som mål att identifiera bakterier som bär på antibiotikaresistensgener hos barn på en neonatalavdelning på Muhimbili National Hospital i Dar es-Salaam i Tanzania. Men metoder som utvecklas i projektet kan även användas brett i många olika patientgrupper där behov uppstår.

– I projektet utgår vi från en viss sorts enklare fluorescensmikroskop som redan finns och används för att diagnostisera tuberkulos på sjukhuset i Tanzania och i många andra låginkomstländer. Vi har köpt in identisk utrustning här för att matcha dessa förutsättningar, säger Fredrik Westerlund, professor i kemisk biologi på Chalmers och projektets ledare.

Måste hitta realistiska lösningar

Adelina Gadiye, laboratorieassistent vid Muhimbili National Hospital, och Moa Wranne, postdok på avdelningen för kemisk biologi, är kollegor i projektet. De visar runt på laboratorierna på avdelningen på Chalmers där Adelina är på besök för första gången. Under sin Sverigevistelse har hon varit två veckor hos samarbetspartnern på Karolinska institutet i Stockholm för att lära sig mer om de grunder i mikrobiologi som är nödvändiga för projektet. Arbetet med den specifika metoden fortsätter under hennes besök på Chalmers, där hon också i hög grad bidrar till utvecklingen.

– Det handlar till exempel om att jag kan informera om begränsningar på mitt laboratorium – vilka kemikalier som används på Chalmers för att preparera proverna som är för dyra eller svåra att beställa för oss. Där måste vi hitta nya, realistiska och genomförbara lösningar, säger Adelina Gadiye.

Bakterierna kan upptäckas med enkelt mikroskop

Metoden som utvecklas baseras på PNA-FISH, där fluorescerande markörer används för att lysa upp specifika bakterier i ett prov. På så sätt kan man upptäcka dem med det enkla mikroskopet. I det initiala skedet av projektet fokuserar man på bakterierna Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Tanken är att man i ett senare skede ska kunna upptäcka specifika resistensmekanismer hos bakterierna på samma sätt. Men allt måste anpassas efter förutsättningarna på plats i Tanzania.

– För oss är det därför oerhört värdefullt att Adelina kunde komma till oss. Hon har mycket större kunskap om mikrobiologi än vad vi har och hennes insyn i rutiner och verksamheten i Tanzania krävs för att ta oss vidare. Det blir bättre på alla plan, professionellt och personligt, att vi faktiskt har träffats – det ger oss på Chalmers bättre kännedom och koppling till platsen där metoden vi utvecklar faktiskt ska användas, säger Moa Wranne.

"Metoden kommer att göra skillnad"

Adelina Gadiye ser stor potential i den färdigutvecklade metoden, till exempel att den kan bidra till att göra snabbare val av behandlingsmetod och därmed förkorta behandlingstiderna.

– Tid är avgörande vid bakterieinfektioner. Det tar två till tre dagar att identifiera vilken bakterie en person bär på med de rutinmetoder vi använder på mitt sjukhus idag. När projektet är i hamn kommer vi att kunna få svar samma dag vi tar proverna. Det gör oerhört stor skillnad för de drabbade individerna, säger hon.

I projektets nästa steg åker två masterstudenter, Maya Awada och Moa Andersson, ner till sjukhuslaboratoriet i Dar es-Salaam för att fortsätta implementeringen av PNA-FISH-metoden. De kommer också att analysera prover från barn på en neonatalavdelning för att karaktärisera bakterier i deras tarmflora med konventionella metoder och jämföra med PNA-FISH.

 

Om projektet: IDAR-Neo - Identifikation och karaktärisering av tarmbärarskap med antibiotikaresistenta bakterier hos nyfödda i låginkomstländer

  • Läs projektbeskriving på research.chalmers.se (engelska)
  • Projektet drivs 2023-2025
  • Projektet är ett samarbete mellan neontatalavdelningen på Muhimbili National Hospital (MNH) och Muhimbili University of Health and Allied Studies (MUHAS) i Dar es-Salaam, Tanzania, Chalmers tekniska högskola och Karolinska institutet i Sverige, samt Portos Universitet i Portugal
  • Finansiär: Vetenskapsrådet

Kontakt

Moa Wranne
  • Gästforskare, Kemisk biologi, Life Sciences
Fredrik Westerlund
  • Professor, Kemisk biologi, Life Sciences

Skribent

Susanne Nilsson Lindh