Anton Chyrkin har nyligen fått det glädjande beskedet att han beviljats MSCA4Ukraine, forskningsmedel som ska stötta forskare från Ukraina. Nu kan han fortsätta sitt projekt på Chalmers ytterligare några år och hans familj kan få mer stabilitet i livet. Ett år tidigare upplevde de Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina under dramatiska förhållanden.
Innan Ryssland invaderade Ukraina kunde Anton och hans sambo inte föreställa sig att det verkligen skulle hända. Den 23 februari 2022, dagen innan invasionen åkte de på en fyra dagars semester till Barcelona. Det var sent på kvällen, planet de åkte med kan ha varit ett av de sista som lämnade Kiev. Deras sexåriga dotter var kvar i Kiev med Antons föräldrar. Situationen som Anton beskriver är närmast omöjlig att ta in. På några timmar befann sig han och sambon på ena sidan gränsen av ett krig där deras dotter var kvar på den andra.
– Min kompis ringde klockan fem och då förstod vi direkt att det var krig. Det blev en lång dag, säger Anton Chyrkin som är forskare på institutionen för kemi och kemiteknik. Hans berättelse får luften att stanna i kontoret där vi sitter.
Deras första instinkt var att hämta barnet till varje pris, sen insåg de vilken stor risk det skulle innebära. De kanske inte ens skulle kunna nå varandra och fastna i alla hinder och faror som uppkom snabbt i det krigsdrabbade landet. Det var bättre att familjemedlemmarna som var kvar i Kiev tog sig ut på landet, som de tänkte borde vara en säkrare. Det var ett stort tankefel som många Kievbor gjorde eftersom orterna utanför stan och förorter som Irpin och Bucha blev hårt attackerade.
När de fick filmer som visade ryska trupper och stridsvagnar från släktingar som bodde längre norr ut, satte sig Antons familj i bilen för att ta sig ut ur landet i de långa bilköerna mot gränserna. Det snabba, rationella agerandet innebar att de kunde återförenas fem dagar senare i Wien, efter en ofattbart orolig och dramatisk tid.
– Man måste stänga av känslorna, det går inte att hantera en sådan här situation annars, fortsätter Anton.
Hjälp av kollegor och nya forskningsmedel gav nystart i Göteborg
Kollegor och vänner på Chalmers fick veta att det tillkom forskningsmedel i Sverige för forskare från Ukraina snabbt. Det gjorde att Anton och hans familj tog sig till Göteborg. Anton har tidigare forskat på Chalmers institutioner för fysik och kemi. Han kände till Sverige som en bra plats att leva i och hade redan gått igenom kulturchocken som han skämtsamt sammanfattar med ”gemensam tvättstuga: ska man faktiskt tvätta ihop?”.
Först sökte han och beviljades medel som Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) utlyste tidigt under våren 2022. Under hösten öppnade organisationen Scholars at Risk Europe MSCA4Ukraine ansökningar för större anslag som skulle ge Anton finansiering under längre tid. Kollegorna hjälpte honom att vara snabb på att söka. För ett par veckor sedan fick han det glädjande beskedet att han är en av sex forskare i Sverige och totalt hundratjugofyra i Europa, som fått sin ansökan beviljad.
– Jag är så glad och tacksam för hjälpen och ”pushen” som jag har fått av både forskarkollegor och Chalmers grants office. Jag måste särskilt nämna Jan Froitzheim och Silvia Dürmeier i det här sammanhanget, säger Anton.
När Anton lämnade Chalmers efter sin första tid som forskare hade han en lovande projektidé på gång. Ett lockande erbjudande från industrin och önskan om att komma hem igen avgjorde valet att återvända till Kiev. Nu kunde han ta upp projektet igen och det gav honom och familjen nya möjligheter i krisen.
Ska omvandla kol till energi utan koldioxidutsläpp
Forskningen som Anton ska bedriva med medlen från MSCA4Ukraine handlar om korrosion genom kolbaserade bränslen i bränsleceller och elektrolysörer (SOFC/SOEC). I sådana tekniker kan kolet bära kemisk energi så att koldioxid kan separeras och inte orsaka några koldioxidutsläpp, till skillnad från när kolet eldas upp. Energin kan lagras och flexibelt göras om till el i bränslecellerna när den behövs. Behovet och användningsområdet är brett och finns bland annat inom industrin och transporter.
Antons glädje över att få fortsätta sitt projekt på Chalmers grundar sig i mycket mer än krig och kris. I fältet högtemperaturkorrosion som Anton forskar inom, anser han att Chalmers ligger långt fram och står ut globalt. Det var en viktig orsak till att han valde att komma hit första gången.
Fortsätter forska och hjälper andra från Sverige
Antons dotter trivs i sin förskoleklass, sambon som är läkare är eftertraktad i Sverige. Hon arbetar på Sahlgrenska och lär sig svenska parallellt. Familjen har funnit sig väl i Göteborg. Anton berättar att han tycker det är svårt att uppleva kriget utifrån. Hans föräldrar är tillbaka i Ukraina. Männen i Ukraina kunde inte lämna landet och Antons mamma ville inte leva ensam kvar i Wien. Han försöker hjälpa vänner, familj, studenter och forskare som är kvar.
– Jag är här, jag har kompisar från universitetet som strider vid fronten, jag fortsätter att jobba som forskare men jag kan också bidra genom att hjälpa andra, förklarar Anton Chyrkin.
För ett tag sedan skickade han ett litiumbatteri så hans föräldrar skulle kunna hålla i gång sin elförsörjning. I en av de stora robotattackerna träffades universitetet i Kiev. Då samlades det in pengar för att de skulle kunna få nya fönster.
Vi avslutar samtalet med att konstatera att det ukrainska samhället är mycket starkt tack vare alla sina horisontala kontakter och nätverk. Anton ser att det finns paralleller med faktumet att hans egen situation hade kunnat vara så mycket svårare om han inte hade haft kontakter, samarbetat med andra och varit öppen mot omvärlden med motståndskraften i sitt hemland.
Text: Jenny Holmstrand
Foto: Sandra Neyeri
Läs mer
MSCA4Ukraine Awards 2023 som finansieras av EU’s Marie Skłodowska-Curie Actions
Stiftelsen för strategisk forskning – stöd till Ukrainska forskare
Artikel i Chemistry World: Ukraine’s chemists persevere through a year of war