Återvinning av metalliskt avfall från produktion, AI för att mäta fattigdom, och koldioxidinfångning är ämnena för några av de Chalmers-projekt som presenteras på den årliga 100-listan från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Nio av de totalt 79 projekten på listan har sitt ursprung i forskning på Chalmers.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har presenterat årets 100-lista med forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Årets lista samlar innovationer som riktar in sig på teknik i mänsklighetens tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap. Nio av de totalt 79 projekten har sitt ursprung i forskning på Chalmers.
– Vi är väldigt glada och stolta över hur vår forskning åter lyfts fram på IVAs 100-lista. Dessa projekt ger signaler om framtidens mer hållbara lösningar, och är många gånger startskott till fortsatt innovationsutveckling i form av ett deeptech-bolag på Chalmers Ventures, eller till konstruktiva samarbeten med våra partners, säger Mats Lundqvist, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers.
För att kommersialisera forskning och skapa globala tillväxtbolag finns ett unikt ekosystem där Chalmers Ventures utgör en motor. Vinsterna från investeringarna i de forskningsbaserade bolag som Chalmers Ventures är med och startar upp gör det möjligt att stötta ny banbrytande forskning.
– Att se så många Chalmersforskare och portföljbolag representerade på IVA 100-listan vittnar om den kvalitet och förmåga som finns här i att skapa nyttiggörande genom exempelvis kommersialisering, säger Sara Wallin, VD på Chalmers Ventures.
AI och maskininlärning för ett pålitligt och hållbart elkraftsystem
Elnätsoperatörer förlitar sig idag på ett reaktivt förhållningssätt till nätförvaltning för hantering av störningar och fel som inträffar. Detta leder regelbundet till allvarliga nätfel och höga kostnader i samband med avbrott, energiförlust, skadad utrustning och oplanerat underhåll. I vår forskning har vi utvecklat en artificiell intelligens (AI)-baserad lösning som förutspår begynnande fel inom några veckor med hjälp av endast spännings- och strömsignaler som registrerats av befintlig hårdvara. Lösningen gör det möjligt att proaktivt identifiera potentiella problem och vidta förebyggande åtgärder för att upprätthålla ett mer stabilt och tillförlitligt nät samtidigt som de ekonomiska och operativa effekterna av oväntade fel och störningar minimeras.
Forskare
Ebrahim Balouji, doktor, institutionen för elektroteknik, Karl Bäckström, doktorand, institutionen för data- och informationsteknik samt Tomas McKelvey, professor, institutionen för elektroteknik.
Läs mer på webbplatsen för Eneryield
Förbättrad separering av bioläkemedel
Bland nya läkemedel dominerar idag så kallade bioläkemedel som har biologiskt ursprung. För att bioläkemedel ska kunna bli tillgängliga för alla i världen måste tillverkningen bli enklare och billigare och det behövs ny effektiv teknik för att rena fram den eftertraktade molekylen. I det här projektet utvecklas ett nytt material som fångar upp och släpper biomolekyler med elektriska signaler. Tekniken implementeras nu genom avknoppningsbolaget Nyctea Technologies.
Forskare
Andreas Dahlin, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Gustav Ferrand-Drake del Castillo, doktor i kemi och vd för Nyctea Technologies
Läs en artikel om forskningen Nytt material kan ge fjärrstyrda läkemedel och elektroniska piller
Läs mer på webbplatsen för Nyctea Technologies
Hyperlokala långtidsprognoser på framtidens elanvändning och flexibilitet
"Stopp för nya solcellsproducenter i Ängsbyn – villaägare kan inte sälja sin el" kunde man läsa på SVT hemsidan den 15 februari 2023. Ängsbyn hade inte tillräcklig elnätskapacitet för fler lokala solcellsanläggningar och de boende fick otåligt vänta på nätutbyggnaden.
Övergången till ett klimatneutralt energisystem går snabbare och snabbare, och därmed behöver dagens elnät utvecklas i ett motsvarande tempo. Forskning på Chalmers har lett till en helt ny metod för att göra ytterst noggranna långsiktiga prognoser på framtidens elanvändning ner till enskilda kvarter. Dessa prognoser är anpassade för elnätets utsträckning, och kan direkt användas av elnätsbolag för att identifiera när utbyggnad behöver göras, samt vilken åtgärd som är bäst lämpad baserat på lokala förhållanden.
Forskare
David Steen, forskare, institutionen för elektroteknik.
Läs mer på webbplatsen för Endre Technologies, där Elias Hartvigsson som tidigare forskat på Chalmers, är VD.
Koldioxidinfångning utan att behöva göra dyr gasseparation – Kemcyklisk förbränning
Kemcyklisk förbränning (CLC) är en ny teknik för förbränning som fångar in koldioxid (CO2) utan den dyra och energikrävande gasseparation som normalt krävs för att fånga in CO2 vid förbränning. CLC kan halvera kostnaden för koldioxidinfångning, vilket kan ge besparingar i mångmiljardklassen med tanke på den mängd koldioxid som forskarna räknar med att vi behöver samla in de närmaste årtiondena för att klara max 1,5 graders uppvärmning. Metoden kan användas vid förbränning av biomassa, för att åstadkomma så kallade negativa utsläpp.
Forskare
Anders Lyngfelt, professor, Tobias Mattisson, professor, Magnus Rydén, professor, och Carl Linderholm, senior forskare, institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap, samt Henrik Leion, professor, institutionen för kemi och kemiteknik
Kvantteknologi för att lösa dagens och framtidens utmaningar
Forskningen i projektet, som finansieras av WACQT-programmet, syftar till att accelerera utvecklingen av kvantteknologi med fokus på kvantdatorer. Kvantsystem är mycket känsliga och komplexa system som kräver avancerad styrning och kontroll. I projektet ligger fokus på funktioner för att optimera signalöverföringen till kvantprocessorn och att skydda den från störningar. Detta är två av de stora utmaningar som behöver adresseras för att kvantteknologi ska kunna gå från att vara intressanta fysikaliska system till att bli användbara för att lösa de utmaningar samhället står inför, inom till exempel läkemedelsutveckling, kryptering, och logistik.
Forskare: Robert Rehammar, forskare vid Kvantteknologi, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.
Mervärde till bioraffinaderier genom att minska antibiotikaanvändningen hos lantbruksdjur
Framväxande av antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot mänskligheten idag och medel för att minska antibiotikaanvändande krävs. Ett sätt att uppnå detta är att minska infektionsrisken hos lantbruksdjur, något som kosttillskott av prebiotika och probiotika visat stor potential för. Vår innovation kommer att förbättra hälsofördelarna hos mikrober som redan används i industrin och som idag används som djurfoder. Dessa mikrober hindrar tillväxt av sjukdomsalstrande bakterier. Genom att förbättra skyddsförmågan hos mikroberna tillför man även värde till befintliga fermenteringsprocesser. Detta kan vara nyckeln till att göra bioproduktion av hållbara alternativ till produkter som oljor och plast ekonomiskt möjlig att genomföra.
Forskare
Mauro Moreno-Beltrán, postdok, institutionen för life sciences
Navari – Augmented Reality för cancerkirurgi
Navari Surgical utvecklar ett mjukvarubaserat visualiseringsverktyg med syfte att förenkla för kirurger vid borttagning av cancertumörer i mjukdelsorgan, under minimalinvasiva operationer. Navaris verktyg gör kirurgin säkrare, samtidigt som den kan utföras med högre noggrannhet. Tekniken gör också att det oftare är möjligt att genomföra minimalinvasiv operation i stället för öppen operation.
Forskare
Torbjörn Lundh, professor, och Klas Modin, biträdande professor, institutionen för matematiska vetenskaper
Läs en artikel om metoden Skonsam och effektiv leverkirurgi med ny teknik
Läs mer på webbplatsen för Navari Surgical AB
Planetary Vision vid The AI och Global Development Lab
Omkring 900 miljoner människor världen över lever i extrem fattigdom. Ansträngningar för att bryta fattigdomen begränsats av brist på historiska och geografiska data. The AI och Global Development Lab tar sig an denna utmaning genom att använda djupinlärning, jordobservationssatelliter och kunskap om mänsklig utveckling för att ta fram högupplösta data om levnadsförhållandena i Afrika och andra områden.
Forskare
Adel Daoud, affilierad biträdande professor, Mohammad Kakooei postdoktor, och Markus Pettersson doktorand, institutionen för data- och informationsteknik
Läs mer om projektet på Global lab AI, Linköpings universitet, där Adel Daoud är biträdande professor vid institutet för analytisk sociologi. Där finns också en fullständig förteckning över projektets medlemmar och partners.
Återvinning av slipmull
Projektet syftar till att öka återvinningen av slipmull, ett metalliskt avfall som uppstår i tillverkningen av stålprodukter. Det klassas som miljöfarligt inom EU och därför läggs årligen tusentals ton av materialet för deponi vilket innebär miljontals kronor i deponiavgifter för industrin. Forskarnas innovativa metod gör det möjligt att utvinna metaller från slipmull för att producera rena lösningar av järnklorid med vätgas som biprodukt. Järnklorid är en viktig baskemikalie som används i stor utsträckning inom vattenrening.
Forskare: Thomas Ottink, doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik och Martina Petranikova, docent institutionen för kemi och kemiteknik
Läs mer om forskningen Novel approach to recycling of steel swarf using hydrometallurgy