Med rätt energi för forskningsframgångar

Men spetskompetens och nyfikenhet är inte nog. Det behövs kanelbullar också för att forskningen ska bli riktigt framgångsrik.

– Nästan alla forskningsprojekt har börjat med en fika. När man möts informellt och spontant blir det bra diskussioner och den fria tanken står i centrum. Vi jobbar mycket så i min grupp och vi har en lång kö med idéer i pipeline, säger Mattias Marklund, som även är chef för avdelningen för teoretisk fysik på institutionen. 

Beräkningar som kräver papper, penna och bakelse

Lyckosamma fikastunder har genom åren bidragit till forskningsresultat inom allt ifrån atmosfäriska monstervågor till partikelacceleration. Till exempel har han och kollegorna upptäckt ett helt nytt sätt att använda laser för att accelerera joner. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till att avancerad cancerbehandling kan ges till betydligt fler än i dag. Just nu arbetar han och gruppen med att skapa starka röntgenpulser på ett nytt sätt.

Men det är inte bara när projekt ska födas och idéer kläckas som fikastunden är central. En teoretisk fysiker kan ibland behöva ostörda timmar med beräkningar, penna och papper som enda sällskap. Helst på Alströms konditori om Mattias Marklund får välja. Och det får han. Sådär en gång i veckan låter han tankarna bli färdigtänkta med hjälp av en bakelse eller ett frasigt wienerbröd.

– Fråga mig om bakverk, jag kan allt, säger Mattias och guidar till de lockande skapelserna bakom konditoriets glasdisk. Han myntar rentav begreppet ”Jag fikar – alltså forskar jag”, eller möjligen omvänt.

Han väljer han hallontårtan, på expeditens inrådan. Tillit är viktigt. Just i dag är han lite orolig inför en konferens. Han är en av 50 utvalda plasmafysiker i världen som ska mötas på ett kloster i Italien. Det är inte sammanhanget eller kraven som skaver, utan klostrets eventuella brist på fikabröd och godsaker.

Brinner för demokratifrågor och oberoende forskning

Fast det som verkligen oroar honom är ändå inte sockerintaget de närmaste dagarna, utan helt andra saker. Det gäller samhällsdebatten, demokratifrågor och om hur viktigt det är med oberoende forskning.

– Samhället måste ha tillit till sina forskare. Det är farligt att öka den politiska styrningen. Vi har sett det hända i USA och i Ungern, där forskare får munkavel för att det inte passar den politiska agendan. Oberoende forskning behövs för att stärka demokratin. Vid sidan av forskning och utbildning har vi inom akademin en mycket viktig uppgift- att se till att ny kunskap når ut i samhället.

Själv deltar han ofta i sammanhang där akademi och allmänhet möts, till exempel i samband med vetenskapsfestivaler eller i debattrådar i sociala medier.

– Det finns många sätt att göra kunskap tillgänglig och ge tillbaka till samhället. Det är viktigt att vara med och ta debatten i olika frågor och komma med förslag på förbättringar i stället för att bara gnälla.  Vi och dom-känsla är alltid farligt oavsett vad det än gäller. Det handlar om att förstå varandras uppdrag. Kanske behövs det fler fikor för att nå dit.

Mer om Mattias Marklund

Född: 1970 i Skellefteå - Västerbottens pärla
Bor: I Mölndal
Familj: Fru och två barn.
Jobb: Professor i fysik på Chalmers och chef för avdelningen för teoretisk fysik. (Uppdatering: Sedan 2019 professor på instituionen för fysik på Göteborgs universitet.) 
Karriär i korthet: Fyraårig teknisk linje på Balderskolan, Skellefteå. Kandidatexamen i matematik vid Umeå universitet, där han sedan doktorerade i teoretisk fysik 1998. Arbetade på Universitetet i Kapstaden och på Totalförsvarets forskningsinstitut innan började som forskarassistent på Chalmers 2000. Efter fyra år på Chalmers bar vägarna åter till Umeå universitet där han först anställdes som biträdande professor. 2006 blev han universitetets yngsta professor. När frun fick jobb i Göteborg gick flytten åter till västkusten och sedan 2013 har Mattias Marklund varit professor på institutionen för fysik på Chalmers. (Uppdatering: 2019 övergick han till att bli professor vid Göteborgs universitet.) 
Fritid: Tränar brasiliansk jujutsu, fotograferar, fikar och är med familjen.
Favoritplats för inspiration: Alströms konditori. En gång i veckan sätter jag mig där för att få tankero och kunna jobba helt ostört.
Mest stolt över: Jag har svårt att känna stolthet över det jag gör, men jag är stolt över att jag får jobba med bra personer som är så jäkla duktiga på det de gör.
Drivkraft: Att förstå hur världen fungerar. Fysik är ungefär som sex. Det kan absolut bli bra resultat, men det är inte därför vi gör det, som fysikern Richard Feynman sa.
Första fysikminne: Jag har alltid varit intresserad av kemi, sprängämnen och aerodynamik. Jag kommer inte från något studiehem, men har alltid varit förtjust i att hitta system i saker och ting. Jag är också löjligt förtjust i algebra. Under gymnasiet lånade jag en bok om differentialgeometri på Skellefteå folkbibliotek. När jag förstod att det finns tillämpningar inom fysik, till exempel allmän relativitetsteori, blev det lite av en uppenbarelse.
Bäst med att vara forskare: Friheten att kunna styra mitt eget arbete, att få lära mig nya saker, göra det jag är bra på och bygga ny kunskap.
Utmaningar med jobbet: Alla rapporter, utvärderingar och mätningar som ska göras. Och att hålla mig vaken på eftermiddagarna, eftersom jag stiger upp så tidigt.
Framtidsdröm: Jag hoppas att de yngre forskare som jag jobbar med ska bli framgångsrika. Min egen dröm är alltid att få följa min nyfikenhet.