Hon forskar om hårda, slitstarka material som klarar kraftig belastning vid höga temperaturer.
De som känner chalmersforskaren Lena Falk vet att även hon är av robust och gediget virke. Det har hon nog haft glädje av under sin långa karriär i den akademiska världen.
När Lena Falk kom till Chalmers för att studera teknisk fysik i mitten av 70-talet var nästan alla hennes studiekamrater män. Det var få kvinnor som sökte sig till tekniska utbildningar. Detta var inte något som Lena Falk fäste vikt vid.
– Jag såg det som ett självklart val, eftersom matte, fysik och kemi var de roligaste ämnena på gymnasiet, säger hon utan omsvep.
Lika självklart var det sedan att ta steget vidare mot en karriär inom forskningens värld. Numera är Lena Falk biträdande professor vid institution för fysik på Chalmers.
Promenerar gärna till Botaniska
Hon sitter i skuggan under ett lummigt träd i Botaniska trädgården i Göteborg. Hit promenerar hon gärna för att koppla av och njuta av den vackra miljön – oavsett årstid. Just idag visar sommaren sitt allra vackraste ansikte och luften är ljum och schersmindoftande. En nyfiken ekorre kikar fram och kilar sedan vidare bland japanska lönnar och färgsprakande rabatter.
Ibland kommer Lena Falk hit för att läsa en bra bok, men eftersom den nuvarande – Carlos Ruiz Zafóns senaste bok "Andarnas labyrint” – är tjock som en tegelsten får den stanna hemma. Även om hon främst går hit för att koppla av, händer det också att hon sitter här och arbetar med någon vetenskaplig artikel.
Till skillnad från de omgivande växterna och allt annat levande, forskar hon om oorganiska, hårda material som nitrider, oxider, karbider och olika blandföreningar av dessa. Det handlar om slitstarka material som tål påfrestningar som hög belastning, nötning och höga temperaturer.
Industrin efterfrågar tåliga material inom ett flertal områden. Under två år arbetade Lena Falk till exempel med att utveckla skärverktyg för dåvarande Sandvik Tooling. Projektet gick ut på att förse verktygen med nötningsbeständiga ytterskikt för att öka både hållbarheten och livslängden.
– I min forskning handlar det om att designa material som har så optimala egenskaper som möjligt. Det är verkligen spännande att förstå vad som skapar olika materialstrukturer och hur strukturerna påverkar egenskaperna.
Tar sig förbi det synliga ljusets upplösningsgräns
För att kunna studera och designa material ända ner på nanoskalan, eller till och med atomskalan, behövs avancerad utrustning. Lena Falk arbetar därför med så kallade transmissionselektronmikroskop. Det betyder att mikroskopen använder minimala partiklar, elektroner, för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av den tekniken kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns och det blir möjligt att studera den finskaliga strukturen.
Ända sedan Lena Falk började sin forskarbana har hon arbetat med elektronmikroskopi. På Chalmers materialanalyslaboratorium finns ett flertal avancerade och i vissa fall världsunika instrument. Mikroskopen kan användas av forskare både på och utanför Chalmers och är dessutom tillgängliga för specialister inom industrin. Under många år har Lena Falk arrangerat mikroskopiskolor, där både akademiker och företrädare från näringslivet kan samlas för att följa utvecklingen, utbyta erfarenheter och nätverka.
Sätter forskarutbildningen på kartan
På senare år har Lena Falk utsetts till viceprefekt för institutionens forskarutbildning. Hon är också fysiks studierektor för forskarskolan i materialvetenskap. Lite övertalning krävdes innan hon tackade ja till studierektorsrollen, men idag är hon mycket entusiastisk över båda uppdragen.
– Det är roligt att sätta forskarutbildningen på kartan, skapa nya kontaktytor, ett gott samarbete och en god struktur.
Chalmers har nyligen startat ett projekt för att utveckla en elektronisk plattform för doktorandernas individuella studieplaner (ESP). Lena Falk har rollen som projektägare och är ordförande för styrgruppen som arbetar med projektet.
– Förhoppningen är att den nya plattformen skall förbättra överblicken och uppföljningen av doktorandernas forskarstudier. Det är också fascinerande att se hur doktoranderna utvecklas under sin utbildningstid hos oss. Jag har inte tänkt så mycket på det tidigare, men det är verkligen kul att se människor växa!
Mer om Lena Falk
Född: I Nässjö den 10 oktober 1956, uppvuxen i Jönköping.
Bor: I en lägenhet på norra Guldheden i Göteborg – högst upp i kvarterets högsta hus.
Familj: Jag bor ensam.
Jobb: Biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers, viceprefekt för institutionens forskarutbildning och fysiks studierektor för forskarskolan i materialvetenskap.
Karriär i korthet: Gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och studerade därefter teknisk fysik på Chalmers. Efter grundutbildningen antogs hon som doktorand vid dåvarande institutionen för fysik som var gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet. En del av sin forskarutbildning gjorde hon vid Rockwell Science Centre utanför Los Angeles i USA. Hon disputerade 1986 och sedan dess har Lena Falk varit verksam på Chalmers. Hon utnämndes till oavlönad docent 1991, befordrades till universitetslektor 1998 och till biträdande professor 2004. Under 2010 och 2011 arbetade hon halvtid på dåvarande Sandvik Tooling, genom ett projekt som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
På Chalmers har hon genom åren också arrangerat en stor mängd mikroskopiskolor för specialister från både akademin och industrin.
Fritid: ”Jag läser skönlitteratur och tycker om att laga mat. Det finns många spännande kokböcker att inspireras av. När jag var yngre fotograferade jag mycket och jag har också rest en hel del, främst i Europa och USA. Första gången jag kom till USA var på 80-talet. På den tiden var det en helt annan livsstil än i Sverige. Och i Kalifornien var folk väldigt avslappnade, laid-back, och alla körde bil överallt. Det kändes som en helt ny värld.”
Favoritplats för inspiration: ”Att gå ut och gå är alltid bra för inspirationen. Bara en promenad till jobbet kan ge nya idéer och lösa sådant som jag funderat över.”
Mest stolt över: ”Det finns ett antal vetenskapliga artiklar som jag är stolt över, liksom vissa anslag och samarbeten. Just nu tycker jag det är väldigt kul att vi lyckats få Chalmers att satsa på att utveckla en elektronisk plattform för doktorandernas individuella studieplaner (ESP), ett förslag som togs fram av en arbetsgrupp tillsatt av forskarutbildningsnämnden (FUN) med mig som sammankallande. Med hjälp av ESP kommer vi att kunna följa forskarutbildningen på ett mycket bättre sätt än tidigare. Man kommer att snabbt kunna se det man behöver veta och det går även att följa upp studierna och få ut statistik. Jag är projektägare och ordförande för styrgruppen som arbetar med projektet. ”
Drivkraft: ”Det är nyfikenheten som driver mig i forskningen: Att kunna förstå saker, förklara saker och identifiera samband. För att kunna skapa en rimlig process krävs struktur, ordning och reda. Jag tycker om att arbeta metodiskt.”
Första fysikminne: ”Det var nog när jag som barn såg fenomenet ’kalla väggens lag’ en varm dag hemma i matsalen. Om man har något kallt i ett glas blir det kondens på utsidan och min pappa, som var civilingenjör, förklarade för mig hur det kunde bli så. ”
Bäst med att vara forskare: ”Friheten att få arbeta med något som man finner intressant, fascinerande och utmanande, och att själv kunna styra hur man vill göra detta. Friheten har ett pris, men jag har alltid tyckt att det varit värt det. Visserligen handlar det om frihet inom vissa ramar, men jag har ändå i stort kunnat styra över vad jag vill göra, när jag vill göra det, på vilket sätt och med vilka personer. Det är jättekul med både forskning och undervisning. Priset man får betala är en hel del osäkerhet – både när det gäller anställningar och finansiering. Och att vara forskare är ju, som det ibland sägs, inte ett arbete utan en livsstil.”
Utmaningar med jobbet: ”När det gäller forskningen är det att lyckas få de medel och resurser som krävs för att kunna göra bra forskning och att förmedla nya kunskaper i olika sammanhang. Just nu arbetar jag mycket med att försöka skapa bra rutiner inom institutionens forskarutbildning. Målet är att alla involverade ska få det stöd och den hjälp som behövs genom olika steg i processen att anta och forskarutbilda.”
Framtidsdröm: ”Att få fortsätta arbeta med det jag tycker är intressant och givande."