Flera åtgärder krävs för grön omställning av järn- och stålindustrin

– Det finns inte en enskild aktör eller ett styrmedel som ensamt kan driva på den gröna omställningen utan det behövs en palett av åtgärder. Flera styrmedel finns också redan på plats men behöver vässas och kompletteras för att styra mer ändamålsenligt, säger Johan Rootzén, senior forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet och Chalmers tittat på vilka hinder och möjligheter det finns för att ställa om järn- och stålindustrin.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede. Det är bråttom med omställningen. Det positiva är att många företag, inte minst fordonsindustrin har tydliga planer och uppsatta mål hur och när de ska bli klimatneutrala. Men det kommer ändå behövas att samhället i form av staten stöttar omställningsarbetet, inte minst i järn- och stålindustrin som står för en stor del av koldioxidutsläppen längs fordonsindustrins värdekedja och där stora investeringar behövs för att eliminera koldioxidutsläppen, säger Filip Johnsson, professor i Energisystem vid Chalmers.

I dagsläget står järn- och stålindustrin för cirka sju procent av de globala koldioxidutsläppen. Rapporten visar att det finns goda förutsättningar för att realisera teknikskiften i järn- och stålproduktionen, som kan ha stor betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Den europeiska klimatlagstiftningen pekar ut en klar riktning och de kommande ambitionshöjningarna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter, inklusive gränsjusteringsmekanismen CBAM, skapar stärkta incitament för omställning.

Åtstramningarna i handelssystemet kommer att göra det mer lönsamt för industrier i Sverige och resten av Europa att ställa om och gränsjusteringsmekanismen kommer att göra det dyrare att importera utsläppsintensiva varor från länder utanför EU.

– Flera av de intervjuade – såväl industriföreträdare som myndigheter – betonar vikten av att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som har förhandlats fram inom EU ETS implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner, säger Lars Zetterberg, på IVL Svenska Miljöinstitutet, senior forskare specialiserad på styrmedel. 

Utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser lyfts fram som ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar och långsiktig tillämpning av lagstiftningen. 

Upphandlingskrav lyfts också fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. I nuläget saknas dock tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. Det krävs samordningsinsatser både nationellt och internationellt för att säkerställa enhetlighet i definitioner och systemgränser. 

– Staten har en viktig koordinerande roll och måste bidra till att säkerställa att nödvändig energi och logistik-infrastruktur finns på plats i tid, säger Johan Rootzén.

Rapporten ger exempel på områden där nya former av politisk styrning och styrmedel behöver komma på plats. Det kan till exempel handla om behov av lokal värdedelning i samband med etableringen av ny elproduktion och nationell riskdelning kopplade till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice.

– Historiska erfarenheter visar att det svårt att identifiera och genomföra en framgångsrik grön industripolitik. Alla storskaliga investeringar är riskfyllda är det oundvikligt att vissa projekt misslyckas medan andra lyckas. Men för att realisera de satsningar på fossilfri teknik som annonserats i järn- och stålindustrin krävs aktiv statlig inblandning, säger Johan Rootzén.

Källa: Pressmeddelande från IVL.

RELATERAT:

Ladda ner rapporten: Framväxten av nya fossilfria värdekedjor från malm till fordon

Rapporten lanseras vid ett webbinarium tisdagen den 8 oktober kl. 10-12.
Läs mer och anmäl dig här. 

Rapporten pekar ut följande områden som viktiga för omställningen:

Ambitiös klimatpolitik: Det är viktigt att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som förhandlats fram inom EU ETS implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner. 

Effektivare tillståndsprocesser: Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar, kunskapsbaserad, tillitsbaserad och långsiktig tillämpning av lagstiftningen. 

Standarder, samordning och marknadsskapande: Upphandlingskrav lyfts fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. För att möjliggöra det behövs en tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. 

Styrmedel för transformativ förändring: Det finns ett behov av strategisk planering av el- och transportsystemen som svarar upp mot industrins omställningstakt.

Direktionalitet: Klimatomställningen är en komplex process som för med sig svåra avväganden och målkonflikter. Industrin och myndigheter behöver ha en gemensam målbild och samförstånd om riktning och takt. Det existerande klimatpolitiska ramverket utgör en god grund för att tydliggöra långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle.

Strukturomvandlingspolitik: För att möjliggöra en rättvis och hållbar omställning krävs att hänsyn tas till de socioekonomiska och fördelningspolitiska utmaningar som utfasningen av den fossila ekonomin medför. Ett exempel är behovet av lokal värdedelning i samband med etableringen av ny elproduktion.