Julia Wiktor, docent på institutionen för fysik, mottar ett Starting Grant av Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget delas ut till lovande forskare som är i början av sin karriär och syftar till att hjälpa dem att driva sina egna projekt och idéer, samt att forma sina forskargrupper.
Totalt 494 forskare tilldelas i år ett Starting Grant av Europeiska forskningsrådet. Av dem är 22 stycken verksamma i Sverige. Julia Wiktor, forskare inom beräkningsmaterialfysik, får 1,5 miljoner euro till sitt forskningsprojekt ”Harnessing Localized Charges for Advancing Polar Materials Engineering”, efter en omfattande urvalsprocess som sträckt sig över nästan ett år.
– När jag fick nyheten kände jag en blandning av lättnad och misstro, och jag var tvungen att läsa om mejlen flera gånger. ERC-ansökningsprocessen är ganska intensiv och stressande, särskilt under intervjufasen. Efter intervjun var jag försiktigt optimistisk men hade redan accepterat att ett avslag var möjligt. Nu är jag väldigt glad och tacksam över att det gick vägen, och jag ser fram emot att starta projektet och att samarbeta med de nya personer jag kommer att kunna anställa, säger Julia Wiktor.
Hennes forskning är inriktad på framväxande material för moderna optoelektroniska tillämpningar, såsom solenergiutvinning och LED-teknik. Genom att använda avancerade metoder för elektronstrukturer studerar hon hur egenskaperna hos funktionella halvledare påverkas av komplexa fysikaliska fenomen på atomnivå.
– ERC:s Starting Grant är ett mycket generöst anslag. Det innebär att min forskargrupp nu kan ägna fokuserade insatser åt laddningslokalisering, ett ämne som jag tycker är viktigt och fascinerande. Dessutom kommer det att öka synligheten för vår forskning internationellt, säger Julia Wiktor.
Projektets fokus ligger på hur man kan använda laddningslokalisering, mer specifikt polaroners och självfångade excitoners beteende, i funktionella material. I många tillämpningar är så kallade överskottsladdningar grundläggande för en enhets funktion.
– I exempelvis solceller genererar ljuset elektronhål-par som vi strävar efter att omvandla till elektricitet. I LED-teknik skapar istället ström dessa par, och deras sätt att kombinera om sig producerar ljus. Inom materialdesign brukar det antas att extra elektroner och hål är spridda över stora områden inom materialet. Men i många användbara material kan dessa laddningar bli lokaliserade runt en eller flera atomära platser – en process känd som fångst eller lokalisering. Detta ses ofta som något negativt, men vår tidigare forskning har visat att det också kan ha positiva effekter, berättar Julia Wiktor.
Projektet som Julia Wiktor nu fått anslag till, syftar till att förstå samspelet mellan de negativa och positiva aspekterna av laddningsfångst och att utforska hur man kan utnyttja denna effekt.
– Målet är att utveckla ett nytt tillvägagångssätt inom materialteknik, som skulle kunna kallas polaronteknik. Det skulle kunna förbättra tillämpningar som bland annat solceller, LED-enheter och vattenspjälkningsceller, säger Julia Wiktor.
Kontakt
- Docent, Kondenserad materie- och materialteori, Fysik