“En inkluderande arbetsmiljö kräver medvetenhet – och konstant arbete”

Vad kännetecknar en bra arbetsmiljö? Kollegorna på Chalmers avdelning för tillämpad kvantfysik har funderat en hel del på frågan. De ser trivsel och bra förhållanden på arbetsplatsen som en nyckel till många framgångar, och något som kräver både medvetenhet och ett starkt fokus.

– Att skapa och behålla en bra arbetsmiljö behöver vara ett ständigt pågående arbete, säger Göran Johansson, professor och avdelningschef.

Han har samlats tillsammans med biträdande professor Janine Splettstoesser, doktoranden Hanna Linn och forskningsspecialisten Juliette Monsel, för att diskutera vad som har varit positivt för arbetsmiljön på just Tillämpad kvantfysik. Gruppen är överens om att avdelningen präglas av en öppen och välkomnande känsla, där det alltid finns någon att prata med.

– Att alla på avdelningen känner varandra tror jag är viktigt. Vi har gemensamma fikor och veckomöten där alla får möjlighet att berätta om läget och vad som är på gång. Det gör att vi känner till våra kollegors roller och arbete, och det skapar en samhörighet, säger Janine Splettstoesser.

Tillhörighet och sammanhållning

Juliette Monsel berättar att sammanhållningen bland doktorander och postdoks är särskilt stark – både tack vare det som händer på, och efter, jobbet.

– Vi hittar varandra på olika sätt. Vi tar raster tillsammans på eftermiddagarna, och det finns många initiativ till att träffas efter arbetet. Antingen för att exempelvis bolla och hjälpas åt med texter, eller bara för att hitta på något tillsammans, säger hon.

Även små saker kan ha betydelse, konstaterar gruppen. På lunchen möts de flesta i avdelningens enda kök, vid ungefär samma tid. Alla kontorsrum har glasväggar ut mot korridoren, vilket innebär att kollegorna är mer synliga för varandra än i vanliga korridorer.

– En detalj som jag också tycker är viktig är att alla doktorander får ett eget skrivbord. Dels för att känna att de har en plats och tillhörighet på avdelningen, dels för att många inte trivs med att flytta runt i öppna landskap, säger Göran Johansson.

Mångfald skapar trivsel och bättre resultat

På avdelningen för tillämpad kvantfysik arbetar cirka 40 personer med många olika nationaliteter. Bland de tillsvidareanställda är könsfördelningen ungefär 50/50, och i hela arbetslaget är 30 procent kvinnor. Att avdelningen har en diversifierad miljö och en bättre könsbalans än på många andra håll på Chalmers, tror gruppen bäddar för både trivsel och bättre forskningsresultat.

– Om vi vill ha en inkluderande miljö, kreativa diskussioner och de bästa resultaten behöver vi ha en avdelning som inte är alltför homogen. Ju mer mixade vi är, desto mer utmanade blir vi, och desto fler idéer kommer fram, säger Janine Splettstoesser.

Janine Splettstoesser, Hanna Linn och Juliette Monsel har alla erfarenhet av att vara ensam kvinna i mansdominerade miljöer på tekniska universitet. Att den här arbetsplatsen är mer blandad var ett viktigt skäl till att Hanna Linn sökte sig hit, berättar hon.

– Mångfald föder mångfald. Under studietiden på KTH var jag en av få kvinnor, på institutionen var nästan enbart män doktorander och professorer, och min bild utifrån var att det verkade vara en grabbig stämning i forskarlagen. I den miljön kände jag inte att jag skulle passa in som doktorand. Arbetslaget vid Tillämpad fysik här på Chalmers kändes helt annorlunda, och att könsbalansen är bättre var ett av skälen till att jag sökte en doktorandtjänst här, säger Hanna Linn.

Rekrytering viktigt verktyg

Göran Johansson betonar vikten av att aldrig ”släppa taget” om arbetet för en bra och inkluderande arbetsmiljö. Särskilt vid rekryteringar.

– Oftast är majoriteten av de som söker våra tjänster män, och samtidigt finns det en tendens hos oss människor att välja de som är mest lika oss själva. Så det gäller att vara medveten och hela tiden ha detta i åtanke, säger han.

Han får medhåll av Janine Splettstoesser.

– Det finns mycket att tänka på vid rekryteringar. Många fokuserar enbart på kandidaternas siffror och resultat, men det är också viktigt att väga in hur vi skapar en bra arbetsmiljö, och exempelvis värdesätta kandidaternas engagemang i akademiskt medborgarskap*, säger hon, och fortsätter:

– I vårt fall har också en proaktiv rekryteringsstrategi varit en nyckel till att skapa en ”mångfaldsbas” och bana väg för en bredare grupp. Som ett komplement till breda och öppna rekryteringar tror jag det är viktigt att ibland vara modig nog att kontakta människor direkt. Det går inte bara att sitta och vänta på att könsbalansen förbättras, åtminstone ibland krävs det också proaktivitet.

Alla kan bidra

För den som vill bidra till en mer jämställd akademi finns mycket att göra i vardagen, påpekar Janine Splettstoesser. Själv vägrar hon gå på konferenser om det bara är män som ska tala, och hon skriver ofta till konferensarrangörer för att fråga hur de resonerar om sina mansdominerade talarlistor.

– Det är inte alltid det tas emot väl, men jag möter också många som blir generade och medger att de inte alls har tänkt på frågan förrän nu. Jag tror att vi alla kan medverka till att göra skillnad, genom att påpeka de skevheter vi ser, säger hon.

*Akademiskt medborgarskap

Akademiskt medborgarskap innebär engagemang och aktiviteter som går utöver ordinarie
undervisning och forskning, och som bidrar till en välfungerande akademisk miljö. Det kan handla om handledning och mentorskap, stöd till kollegor, deltagande i utvecklings- och strategiarbete eller att ta på sig olika lednings- och serviceuppdrag.