Det osynliga arbetet som universitetet vilar på

Forskning, undervisning och nyttiggörande. Tre självklara kompetensområden inom akademin, som är tydligt definierade och premierande vid rekryteringar och befordringar. Men det finns även andra akademiska uppgifter som varken är särskilt synliga eller meriterande – trots att de skapar förutsättningar för god forskning och undervisning.

– Akademiskt medborgarskap kan handla om att ta på sig handledning och mentorskap, ta ansvar för arbetsmiljön och stötta kollegor, delta i utvecklings– och strategiarbete eller engagera sig i workshops om jämlikhet och mångfald. Olika sorters engagemang och aktiviteter som är avgörande för en bra akademisk miljö, men som tar tid från andra, högre värderade aktiviteter som publiceringar eller att lyckas med projektansökningar.

Det säger Bri Gauger, post doc på institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, som de senaste åren har granskat det akademiska medborgarskapet på Chalmers – med avstamp i hennes egen institution. Med stöd av jämställdhetssatsningen Genie har hon kartlagt vilka aktiviteter som görs på det här området, och vilka andra aktiviteter som får stå tillbaka på grund av detta. Hon har också påbörjat en strategi för hur arbete kopplat till akademiskt medborgarskap kan bli synligare och högre värderat.  

Ojämn fördelning av insatserna

Bri Gauger ser många skäl till att mer kunskap behövs om akademiskt medborgarskap. Hon betonar att det är ett problem att vissa personer lägger betydligt mycket mer tid än andra på denna typ av arbete, utan att belönas för det.

– Forskning visar att kvinnor och minoritetsgrupper tenderar att spendera mer tid på undervärderade uppgifter, särskilt relaterade till kollegialitet och känslomässigt arbete. Och när tid försvinner från andra aktiviteter som behövs för att avancera inom akademin, är det personer som är tidigt i sin karriär som betalar det högsta priset. Samtidigt är det här medarbetare som Chalmers uttrycker att de verkligen vill locka och behålla. Därför är det viktigt att synliggöra och öka medvetenheten om detta område, och inte minst att värdera arbetet högre. En utmaning är också att hitta ett bra sätt att mäta de här insatserna, säger hon.

Sedan 2021 finns akademiskt medborgarskap med som ett av bedömningskriterierna i Chalmers arbetsordning för undervisande och forskande personal. Det är positivt, anser Bri Gauger, men hon framhåller samtidigt att det enbart är ett första steg.

– En formulering i arbetsordningen kommer inte göra skillnad om Chalmers inte visar att det här kriteriet verkligen har betydelse, och då krävs strukturella och kulturella förändringar. Nu finns en möjlighet att vara pro-aktiva, motverka de baksidor vi ser idag och arbeta för att akademiskt medborgarskap ska premieras. Chalmers har en chans att verkligen diskutera vad excellens är, och tydliggöra att det handlar om mer än stjärnforskare och prestigefyllda publiceringar och att inga insatser är helt individuella, säger hon.

Strategi ska öka medvetenheten

Studien på Arkitektur och samhällsbyggnad visade tydligt att de bortprioriteringar som krävs för att kunna ägna sig åt akademiskt medborgarskap är skadliga för de anställdas karriärutveckling. Det framkom också en frustration hos medarbetarna när det gäller hur insatserna belönas. Enligt Chalmers arbetsordning har alla anställda en skyldighet att bidra till en god kollegialitet, men många av institutionens medarbetare upplever att de som utför mer insatser än minimum inte belönas för detta, samtidigt som de som inte alls arbetar för kollegialitet inte drabbas av några konsekvenser.

Bri Gauger hoppas att den strategi hon har påbörjat, som benämns “academic citizenship recognition strategy”, ska bidra till en förändring.

– Medvetenhet är det första steget: alla medarbetare måste förstå vad akademiskt medborgarskap är, och se att det har betydelse. Och då räcker inte en klapp på axeln, utan insatserna måste tydligt värderas vid rekryteringar och befordringar, säger hon.  

Hon betonar att det är nödvändigt att utbilda ledare och institutionernas beredningsgrupper i att lyfta fram och kommunicera insatser kopplade till akademiskt medborgarskap.

– Det är en viktig uppgift för personer i ledande position att utveckla den här typen av kvalitéer hos sina medarbetare, säger hon.

Nyckel för att locka fler till Chalmers

Våren 2024 ska strategin implementeras och bli en del av Arkitektur och samhällsbyggnads verksamhetsplan. Nästa steg är att utöka studien till ytterligare två institutioner på Chalmers, för att granska likheter och olikheter och kunna dra fler generella slutsatser. Bri Gauger kommer också att öka samarbetet med Chalmers centrala organisation, för att hitta vägar för universitetet att bli bättre på att synliggöra och värdera akademiskt medborgarskap.

– Om det är tydligt att Chalmers både ser och värderar det arbete som kopplar till akademiskt medborgarskap kommer det få stor betydelse för trivsel, arbetsmiljö och forskningsresultat. Det är en nyckel för att människor ska vilja komma hit till Chalmers – men också vilja stanna, säger hon.

Så säger Chalmers arbetsordning om akademiskt medborgarskap

Akademiskt medborgarskap delas in i tre områden. Här är några exempel på kvalifikationer:

Kollegialitet, basnivå för en god arbetsmiljö

• Stödja kollegor genom återkoppling på ansökningar, manuskript och inom utbildning.
• Dela med sig av eget undervisningsmaterial.
• Föra kollegiala samtal, ta personligt ansvar för den akademiska miljön.
• Visa intresse och arbeta för jämlikhet, öppenhet och mångfald.

Uppdrag inom akademin, inom och utanför hemuniversitetet

• Delta i arbetsgrupper för verksamhetsutveckling eller kommittéer som fakultetsråd, etiknämnd eller valberedning.
• Delta i gransknings- och utvärderingsuppdrag inom forskning, eller ha uppgift som granskare för tidskrifter.

Akademiskt ledarskap

• Lednings- och serviceuppdrag som viceprefekt, enhetschef, programansvarig, eller leda arbetsgrupper och kommittéer.
• Granska och bedöma utbildnings- eller forskningsprogram.