Nu kan undervisningen dra åt skogen

I skogen kring Gärdsås mosse i östra Göteborg finns både biologisk mångfald och ett rikt djurliv. Men delar av området har varit både igenvuxet och lågt nyttjat tills Park- och naturförvaltningen beslutade att ta ett helhetsgrepp och rusta upp området. Ett av målen med upprustningen var att uppfylla önskan om ett naturklassrum för barn och pedagoger på intilliggande Gärdsmosseskolan.   

Bygge på naturens villkor

Naturklassrummet har byggts med enbart naturliga material – alltifrån stockar till hyvlat virke och mindre pinnar har använts, och stor omsorg har lagts på att färdigställa bygget med så pass liten påverkan på naturen som möjligt.   

 – Vi har inte grävt något, utan löst förankring och grundläggning på andra sätt, samt flyttat och återställt så mycket som möjligt efter oss, berättar Emilio Brandão, lärare på den kurs som arbetat med Gärdsås mosse.   

I park- och naturs övergripande projekt fanns markerat att det skulle finnas ett uteklassrum i Gärdsås mosse, men inget om utformning, hur processen för gestaltning skulle gå till eller ytterligare ramverk. Studenterna började därför att studera miljön ur olika synvinklar och förstod att det fanns olika arter i området som behövde skyddas. Studenterna arbetade enligt en biomimetisk design-approach som är en metod för att skapa lösningar på mänskliga utmaningar genom att efterlikna mönster och koncept som finns i naturen.   

 – Det var en utmaning i sig att bygga enligt biomimicry approach, men nödvändigt för att få besökarna att uppleva naturen ur naturens synvinkel, och för att gynna och underlätta naturen att växa på och kring det vi skapat, säger Emilio.

Skolbarn skapade Sagan om Gärdsås mosse

Naturklassrummet består av stråk och gångar med mötesplatser som byggts upp utifrån bland andra grodans och hackspettens olika perspektiv. För att få en bättre förankring för hur platsen skulle kunna användas och hur ett klassrum behöver se ut involverades barn och pedagoger från Gärdsmosseskolan. Det hölls workshops där barnen fick upptäcka skogen, jobba med karaktärer som representerade de skyddsvärda arterna som finns i området och skapa en saga. Barnen hittade och utvecklade noder, och byggde modeller med olika material och använde rollspel för att gestalta det naturliga. Resultatet blev ”Sagan om Gärdsås mosse”, som handlar om hur djur och växter som finns i närmiljön samspelar, vilken utgör utgångspunkten för det som gestaltats och byggts.   

 – Det är både väldigt givande och viktigt att ha projekt som innebär att vi kommer ut och samverkar och bidrar i socialt utsatta områden. Och något som är avgörande är att se att det här ingår i långsiktiga processer – vi måste ta ansvar och inte bara bygga, utan bidra med gestaltning och konstruktioner som är integrerade och beständiga och som sker på lokala aktörers villkor, säger Emilio.   

Skilda världar inget hinder

För gestaltning och planering står arkitektstudenter på masterskursen ”Design and Planning for Social Inclusion”. Kursen är fokuserad på processer och metoder för medskapande, dialog, deltagande, inflytande, demokrati, stadsbyggnad och arkitektur, och upplägget är att studenterna ska arbeta med ett initiativ som ska gynna något av Göteborgs miljonprogramsområden. 

Projektet förverkligades under sommarkursen ”Dare 2 Build” och byggdes upp bit för bit med gemensamma krafter av studenter från arkitektur- och ingenjörsutbildningarna på Chalmers, ingenjörsstudenter från Rice University och sommarjobbare från området anställda av Familjebostäder, och med hjälp av Stadsbyggnadskontorets projekt platsbyggnad. 

 – Syftet är att deltagarna under hela processen ska vara ute i miljön. Det handlar mycket om att hantera en riktig byggarbetsplats och att det inte bara är en monteringsprocess. Vi ser att det finns mycket att vinna på det. En intressant sak med processen är att vi upptäckte att det under byggets gång har varit högt i tak med många diskussioner bland deltagarna i gruppen. Vi upplever att alla kommit till tals trots sina olika bakgrunder, alla har fått möjlighet att bidra och att lära sig av varandra, berättar Emilio.

Bred uppslutning bakom förverkligandet

Om det färdiga resultatet säger Emilio Brandão:   

 – Förhoppningsvis kommer uteklassrummet och de olika stigarna och stråken att användas av skolbarnen och andra som rör sig i området. Det vi har sett tidigare år är att det vi har varit med att skapa blir väldigt uppskattat. Fastighetsägarna som förvaltar våra byggen får lägga en del tid på underhåll, och att det blir slitet fort är ett gott tecken på att det verkligen används, avslutar han. 

Om projektet

Göteborgs stads Park- och naturförvaltning är projektägare och ska förvalta det som byggts, och en bidragande faktor till att uteklassrummet har kunnat realiseras är den hjälp och de bidrag som kommit från bland andra Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Derome och Stadsbyggnadskontoret, som var för sig stöttat med allt från arbetskraft och byggmaterial till projektlokaler. Det övergripande projektet för upprustning av Gärdsås mosse har fått stöd från Boverket.