Forskare undersöker djurens hemliga liv på Chalmers

Bild 1 av 1
En ljudsensor uppsat på en trädstam i en park. Porträttbild av Meta Berghauser Pont.
Sensorer som spelar in ljud från bland annat fåglar och fladdermöss har placerats ut på Chalmersområdet. Meta Berghauser Pont, professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, ligger bakom pilotstudien.

Kan djuren berätta något för oss om staden och hur vi kan samexistera? Den frågan ställer sig Chalmersforskare som under några veckors tid avlyssnar djurlivet på campus.

På Chalmers campus Johanneberg hittar man under ett par veckor framöver främmande manicker i träden; bioakustiska sensorer som registrerar och spelar in ljud från bland annat fåglar och fladdermöss. Djurlätena samlas in för en pilotstudie som ska undersöka sambandet mellan utformningen av stadsmiljöer och grönområden, och biologisk mångfald.



Data som samlas in i studien kan bland annat användas som vägledning i stadsplanering när det handlar om att bevara och bidra till den biologiska mångfalden i staden. Biologisk mångfald är en avgörande pusselbit i ekosystemet, och med tanke på att tillgång till grönområden också har stor betydelse för människors hälsa och välmående är det mycket viktiga faktorer att ha med när vi bygger våra städer.


 – Våra städer behöver växa eller förtätas för att människor ska ha någonstans att bo och leva, men när vi gör det inkräktar vi samtidigt på utrymmen där olika djur och växter finns. För att stödja den biologiska mångfalden behöver vi därför hitta sätt för människor och djur- och växtliv att kunna samexistera. Den här pilotstudien är ett steg i att försöka förstå sambandet mellan hur vi placerar och utformar grönområden i våra städer, hur tätt bebyggda dessa områden är, hur välbesökta de är och hur djurlivet där ter sig, säger Meta Berghauser Pont, professor i urbanmorfologi och stadsbyggnad vid Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik.


De insamlade djurlätena kommer att analyseras med hjälp av AI som skiljer mellan olika djur och arter baserat på ljudfrekvens. Alla ljud som inte är relevanta för studien, som ljud från människor eller fordon, filtreras bort.

Tekniken och metodiken för att samla in och registrera djurläten med hjälp av sensorer har hittills främst använts i större naturområden, och det som nu testas i pilotstudien är användning i stadsmiljö. I nästa steg planeras samma typ av sensorer att placeras ut på fler ställen i Göteborg för att undersöka sambandet i en större skala och i områden med olika förutsättningar kopplat till täthet och grönska.

Om projektet:

Pilotstudien är en del i projektet Expanding the application of Evidence-Based Design and Planning (EBDP) using comparative data models across different contexts within the framework of social-ecological urbanism, som i sin tur ingår i det internationella European Horizon-projektet Twin2Expand där forskare från bland annat Chalmers ingår.


Kontakt:

Vill du veta mer om pilotstudien och projektet? Kontakta: Meta Berghauser Pont meta.berghauserpont@chalmers.se.
Har du tekniska frågor om sensorerna? Kontakta: Ahmed Eldesoky ahmed.eldesoky@chalmers.se.
Vill du veta mer om forskningsområdet som Meta Berghauser Pont leder, besök: https://smog.chalmers.se/

Om biologisk mångfald

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/biologisk-mangfald/varfor-ar-biologisk-mangfald-viktigt/

 

 

Meta Berghauser Pont
  • Professor, Stadsbyggnad, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Skribent

Catharina Björk