Den artificiella intelligensens utveckling går snabbare än någonsin, och efter lanseringen i slutet av november 2022 av textroboten ChatGPT har insikten snabbt spridit sig om AI-teknikens potential till genomgripande påverkan inom såväl högre utbildning som andra samhällssektorer.
Avsikten med detta seminarium är att med särskilt fokus på utbildningsfrågor reflektera över den framtid med AI vi står inför, och hur vi kan styra den i önskvärd riktning samt hantera dess olika möjligheter och utmaningar. De tre föredragen kommer att ge olika perspektiv, och mötet kommer att avslutas med en paneldiskussion med möjlighet till frågor från publiken.
Översikt
- Datum:Startar 2 mars 2023, 13:15Slutar 2 mars 2023, 16:30
- Tillgängliga platser:150
- Plats:
- Språk:Svenska
- Anmäl dig senast:20 februari 2023
Arrangör: Chalmers AI Research Centre, Chair.
Anmälan är öppen för alla som är intresserade, externt och internt, men antalet platser är begränsat.
Program
- 13.15-13.20: Välkommen
- 13.20-13.50: Olle Häggström: AI före och efter 2022 – tekniken och dess samhällskonsekvenser
- 13.50-14.30: Thore Husfeldt: Hur påverkar generativ artificiell intelligens högre utbildning?
- 14.30-15.00: fika
- 15.00-15.30: Jenny de Fine Licht: Möjligheter och utmaningar med AI-teknik inom samhällsvetenskaplig utbildning
- 15.30-16.30: Paneldiskussion med Elin Götmark (moderator), Jenny de Fine Licht, Thomas Hillman, Thore Husfeldt och Olle Häggström
Medverkande
Jenny de Fine Licht är doktor i statsvetenskap och docent i offentlig förvaltning, samt proprefekt och utbildningsansvarig på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.
Elin Götmark är universitetslektor och studierektor vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers, och arbetar mycket med studenters skrivande.
Thomas Hillman är professor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet, och intresserar sig främst för förhållandet mellan digitalisering och vetande.
Thore Husfeldt är professor i datalogi och viceprefekt för utbildning vid IT-Universitetet i Köpenhamn. Han är flerfaldigt prisbelönad undervisare och vetenskapsförmedlare, ivrig debattör om AI-frågor och internationellt ledande forskare i algoritmteori.
Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers, där han också är ordförande i CHAIR:s AI-etikkommitté. Hans senaste bok är Tänkande maskiner: Den artificiella intelligensens genombrott från 2021.
Sammanfattningar av föredragen
Olle Häggström: AI före och efter 2022 – tekniken och dess samhällskonsekvenser
AI-utvecklingens startpunkt brukar dateras till 1956, och den har därefter gått i vågor, men 2022 kan med fog sägas vara det mest dramatiska året hittills med en rad stora genombrott. De nya AI-systemen och deras efterföljare väntas ha genomgripande påverkan på både utbildningsystemet och andra sektorer liksom på samhället i stort, men utvecklingen är inte ristad i sten.
Thore Husfeldt: Hur påverkar generativ artificiell intelligens högre utbildning?
Högre utbildning både använder och omhandlar digital teknologi. Hur ska vi förstå digitaliseringens roll i undervisning, vad ska vi lära ut, vilket värde har etablerade kunskapsmodeller, vilka färdigheter ska vi examinera och vad är egentligen syftet med högre utbildning i en digital framtid?
Jenny de Fine Licht: Möjligheter och utmaningar med AI-teknik inom samhällsvetenskaplig utbildning
Samhällsvetenskaplig utbildning lägger ofta stor vikt vid textproduktion vilket gör att den snabba utvecklingen av fritt tillgänglig AI-teknik har lett till stor diskussion bland lärare på samhällsinriktade program. Här behandlas vilka möjligheter och utmaningar med AI-teknik som Förvaltningshögskolan har identifierat och hur man planerar att hantera dem på kortare och längre sikt.